rummet och r ä t te n 509 nomi var generellt sett måhända något större än kommunalhusens som bara hade skatteunderlaget i en kommun att vila på, men skillnaderna var inte väsentliga.Att sammanslagningarna av kommuner och tingslag genomfördes parallellt och kom att kulminera med tingsrättsreformen och kommunsammanslagningen 1971, är ytterligare en anledning till varför tidens kommunalhus och tingshus bör betraktas samtidigt. Just för att det var sammanslagningarnas tid fanns också i båda fallen en viktig politisk dimension i byggandet av såväl tings- som kommunalhus. Det handlade om att manifestera sin plats och positionera sig gentemot andra kommuner respektive tingsplatser. Precis som vid häradsrätterna ökade också kommunförvaltningarnas ansvarsområden och tjänstemän, samtidigt som en allt mindre andel av befolkning i praktiken var involverad i det kommunala arbetet.901 Den professionalisering som tidigare nämndes i samband med den judiciella revolutionen märktes med andra ord även i det kommunala arbetet. De många likheterna till trots tycks de olika byggnadskategorierna likväl ha ritats av olika arkitekter.Av 35 arkitekter som ritade tingshus förefaller det bara vara Artur von Schmalensee, Hans Brunnberg och HansWestman som hade erfarenheter av båda kategorier.902 En viktig anledning kan vara byggnadsstyrelsens engagemang i tingshusbyggandet vilket innebar att en särskild grupp arkitekter anlitades. Ett troligare skäl kan ha varit att det tävlades i långt större utsträckning om kommunalhusen, än om tingshusen.Medan tingshusbyggnadsskyldige, som jag nämnde tidigare, ofta vände sig direkt till en arkitekt, anordnade kommunledningarna arkitekttävlingar. I landskommunernas egen organisation, Svenska landskommuners förbund, och deras Landskommunernas tidskrift fördes dessutom en löpande diskussion om lämpliga arkitektoniska lösningar, och 1950-1951 utlystes två tävlingar i syfte att få fram principritningar för små och medelstora kommunalhus.903 Som jag skall återkomma till i avsnittet om tingshusstyrelserna blev tingshusen intressant nog också föremål för debatt i tidskriften på 1950-talet, men den handlade inte om arkitektur utan om tingshusbyggnadsskyldiges beskattningsrätt och ekonomi.904 901 Arvastson & Hammarlund-Larsson, s. 81. 902 Jag har gjort en översiktlig genomgång av kommunalhusens byggår och upphovsmän med hjälp av Arvastson & Hammarlund-Larsson, tidskriften Byggmästaren och Bloxham Zettersten. 903 Arvastson och Hammarlund-Larsson, s. 86. 904 Langenfelt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=