domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 502 gan omVisby stad skulle läggas under häradsrättens jurisdiktion och rådhusrätten avvecklas. Biträdande domaren i domsagan, Carl-Edvard Sturkell, genomförde den utredning som kom att ligga till grund för nyordningen, vilken innebar att också stadens invånare kom att bidra till det nya tingshuset. Ordförande i byggnadskommittén blev riksdagsmannen och ordföranden i stadsfullmäktige Georg Pettersson och som sekreterare anlitades Sturkell.889 Det första förslaget som Lennart Lundström förevisade för den samlade byggnadskommittén var ett modernistiskt projekt utan hänvisningar vare sig till äldre tiders tingshusbyggande, eller till det gångna decenniets nybyggen på andra håll i landet. Enligt sekreteraren såg det ut som en miniatyr av en av Hötorgsskraporna i Stockholm och ledamöterna bemötte det med enhällig skepsis. Förslaget förkastades med hänvisning till att ett sådant hus inte kunde accepteras inom synhåll från ringmuren, och arkitekten lämnade mötet irriterad över byggnadskommitténs inställning. Det var mot den bakgrunden det nya förslaget utarbetades, och kanske kan det ses som en orsak till varför Lundström valde att rita ett tingshus med tydlig förankring i gotländsk byggnadstradition. I en recension av det nya huset drog arkitekten Jan Gezelius paralleller till en prästgårdslagård.890 Lundström uttryckte själv att han gillade den liknelsen. Ritningen visade en enda smal och långsträckt kropp placerad i en sluttning så att nivåskillnaderna delade interiören i tre delar, samtidigt som exteriören var enhetlig. Sadeltaket hade en hög ålderdomlig siluett med branta fall, takkupor och pivåfönster, de senare både enskilda och i band vilka skulle släppa in ljus i andra och tredje våningen. Det oregelbundna fasadschemat skulle framför allt komma att präglas av den kraftiga tegelmurens skrovliga struktur som framträdde under en tunn slamning. Arkitekten hade avstått från att, som Gezelius skriver i sin positiva bedömning av den färdiga byggnaden,“ängsligt redovisa vad som skiljer i det sammansatta programmet och håller samman allt i en gestalt.”891 Lundström betonade inte lantmäteriets respektive häradsrättens del av byggnaden i exteriörens utformning, vilket innebar en tydlig skillnad jämfört med andra arkitekters tingshusarbeten vid tiden. Samtidigt valde han, i alla väsentliga delar av projektet, att hålla fast vid tidigare tings889 Enligt Carl-Edvard Sturkells minnesanteckningar från sin tid som tingssekreterare i Gotlands domsaga 1956-1960, samtal 2010-06-08. 890 Gezelius. 891 Gezelius.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=