rummet och r ä t te n 501 Övriga rum i salsdelen avsågs för vittnen och parter. Rum för åklagare och advokater var inga nya funktioner, men utrymmena gjordes större och försågs ofta med toaletter och annan komfort. I Kristianstad hade arkitekten Larsson placerat vittnes-, åklagare- och advokatrum så att de anslöt direkt till tingssalen.888 I Umeå hade de sina rum på andra våning, medan det fanns två vittnesrum som var belägna på bottenplan, vägg i vägg med salen. Dessa var satta i förbindelse med en form av vindfång som hade passats in mellan vänthallen och salen. Det är oklart vilket var arkitektens syfte. Sannolikt fanns idéer dels om att inte öppna vittnesrummen mot vänthallen, dels om att lätt kunna föra fram vittnena till domarbordet utan att behöva gå ut ur salen. Den uppbrutna planen och det materialstarka uttrycket dominerade ritningarna under hela perioden 1945-1970 men det fanns undantag. 1958 tog den vid tidpunkten erfarne tingshusarkitekten Karl J. Karlström fram ritningar till ett nytt kombinerat tings- och polishus i Huddinge, utfört för Svartlösa domsagas räkning.Till sina proportioner var det ett projekt som skilde sig från tidigare.Visserligen förlades häradsrätten till en separat del av den stora huskroppen men byggnaden var tänkt som ett höghus i sju våningar med flera myndigheter rationellt sammanförda och en rumsstruktur präglad av långa korridorsystem.Ritningarna visade ett fasadschema som byggde på upprepning och likformighet med sina regelbundna fönsteraxlar, och tingssalen förlades högst upp i byggnaden. Som idé utgjorde projektet närmast en föregångare till 1970-talets rättscentrum, som samlokaliserade domstol, åklagare- och polismyndighet i samma komplex. 1960 invigdes tingshuset i Huddinge, som också rymde lokaler för polis och kronofogde, och vid ungefär samma tid förelåg de färdiga och antagna ritningarna till Gotlands domsagas nya tingshus iVisby.De hade upprättats av den unge arkitekten Lennart Lundström som sedermera bildade A4 arkitektkontor tillsammans med Tage Hertzell, John Sjöström och Ragnar Uppman. Upptakten till projektet är värd att referera eftersom den visar hur relationen mellan tingshusbyggnadsskyldige och arkitekten kunde te sig. I samband med att domsagan påbörjade sina diskussioner om byggandet av ett nytt tingshus, uppstod också frå888 Kristianstad kommun, bygglovarkivet, Ritningar av Tingshus för Villands samt Gärds och Albo domsagor Kristianstad 15.06.1951 signerade Robert Larsson. Några byggprojekt kring 1960
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=