domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 484 Nyquists arbete i Årjäng och Sunne (1935respektive 1939), Gustaf Clasons i Katrineholm, eller Gunnar Leches iRamsele (1940) för att ta några exempel, visar tingshus som monolitiska monument förlagda till fonden av ett torg eller i slutet av en gata.De är symmetriskt utformade utifrån en mittaxel och har salen som givet centrum med övriga rum grupperade kring denna.Motiven känns igen från både1700-och1800talen, och det faktum att Nyquist gav tingshusen iVärmland en stramt avskalad exteriör snarast förstärker den monumentala värdighet och det allvar som överensstämmer med äldre gestaltningstradition. I utformningen av efterkrigstidens nya tingshus lämnade arkitekterna strävan efter denna monumentalitet. Förändringen kom till uttryck i att man för första gången sedan lagen om tingshusbyggnadsskyldighet trädde i kraft, ritade tingshus vars huvudentré inte var förlagd till fasadens mittpunkt. Proportionerna innebar dessutom ofta en nedtoning av entrépartiet och sett till strukturen tillämpades en genomgripande funktionsuppdelning. Funktionalismens grundtes att låta formen följa funktionen, att arbeta inifrån utåt, låg utan tvekan till grund för den sistnämnda förändringen,men det är viktigt att betona att upphävandet av mittaxeln inte var en ofrånkomlig lösning dikterad av funktionsbehoven. Som jag ser det utgjorde den snarare ett ställningstagande och en estetisk princip, även om det ännu inte formulerades i sådana termer. Ritningar och handlingar rörande efterkrigstidens tingshus pekar också på arkitekternas intresse för vad Lisbeth Söderkvist kallar det “antiheroiska”, ett slags omsorg om den vardagliga erfarenheten.873 Hon kopplar arkitekturströmningarna efter kriget till intresset för nationalromantiken och Arts and Crafts-rörelsens estetik som kom till uttryck i tidskriftenByggmästaren och som i vissa sammanhang har sammanfattats i begreppet nyrealism eller av engelsmännen, new empiricism. I arbetet med tingshusen avvek inte arkitekterna från dessa ideal. Det var i avståndstagandet från den storslagenhet som hade präglat all tidigare tingshus- och annan institutionsarkitektur, som den radikala frigörelsen från tidigare föreställningar låg. Sett till den offentliga arkitekturens utformning var nyorienteringen emellertid inte ny. Som Per G. Råberg har visat tecknades huvuddragen redan i slutet av1920-talet.874 873 Söderqvist, Lisbeth, Att gestalta välfärd: från idé till byggd miljö, Formas, Stockholm, 2008, s. 212. Söderqvist refererar bland annat till Hakon Ahlbergs artikel ‘CarlWestman och nationalromantiken’ i Byggmästaren 1954:11. 874 Råberg, Per G., Funktionalistiskt genombrott: radikal miljö och miljödebatt i Sverige 19251931, 2., omarb. uppl., Norstedt, Stockholm, 1972, s. 88-90.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=