rummet och r ä t te n 479 innebar att det fanns ett underlag för tingshusstyrelsen att ge synpunkter på, och det gjorde man också. Det innebar dessutom att större fokus i fråga om gestaltningen hamnade på arkitekten, medan byggmästaren och hantverkarna reducerades till utförare (KFs arkitekt Olof Thunström lär ha sagt till sina unga arkitektkollegor: “Ni ritar för mycket, snickare tycker om att tänka,” – och syftat just på det faktum att allt inte bör anges i en arkitektritning eftersom hantverkarens kunskaper ändå är en förutsättning för att huset skall komma på plats).865 Gränserna mellan de två yrkeskategorierna arkitekt och byggmästare hade tydliggjorts under 1900-talets första decennier, både utbildningsmässigt och vad gällde arbetsuppgifter under projektering och byggprocess, och vid den här tiden förefaller det ha varit självklart för alla tingslag att anlita både arkitekt och byggmästare.866 Det tycks dock ha varit med arkitekten byggherren kommunicerade om den slutgiltiga utformningen, även under byggprocessens gång. Efterkrigstidens tingshus ritades av arkitekter med sinsemellan likartad utbildningsbakgrund. Majoriteten hade gått på Kungl.Tekniska Högskolan i Stockholm under 1910-, 1920- eller 1930-talen, många av dem med påbyggnad vid Kungl. Konsthögskolan, och de flesta hade tillbringat sina första praktiserande år hos någon av samtidens storheter; exempelvis Wahlman, Ahlberg, Asplund, Lewerentz eller Grut. Det var den gängse bildningsresan för en arkitekt vid tiden. Männen bakom tingshusen särskilde sig inte i det avseendet. När arkitekterna fick uppdraget att rita ett tingshus var de sedan länge väl etablerade, de flesta var i 50-årsåldern och stod också bakom andra institutionsbyggnader.867 Med några undantag var det emellertid inte arkitekterna till tidens stora bostadsområden som ritade tingshus. För några av tingshusens arkitekter, såsom Kaj Sucksdorff, var det emellertid snarare tingshusen som utgjorde undantag i en karriär präglad av bostadsprojekt.868 Precis som under föregående tidsperiod förekom 865 Jan Gezelius kommentar avVisby tingshus, Gezelius, Jan, ‘Tingshus iVisby’, Arkitektur, 1962:10, s. 264-269, 1962. 866 Östnäs, s. 128. 867 Ett snabbt överslag visar att medelåldern bland tingshusens arkitekter under perioden 1935-1966 var 51 år. Uppgiften baseras data från Arkitekturmuseets arkitektregister. 868 Leche stod bakom kända bostadsområden som Salabacke ochTuna backar i UppArkitekterna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=