domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 472 En kategori domstolsbyggnader som byggnadsstyrelsen både byggde och förvaltade var hovrättsbyggnaderna. I Jönköping, som var säte för Göta hovrätt, huserade domstolen i en byggnad ritad av Erik Dahlberg vilken uppfördes vid stadens torg på 1690-talet. I Stockholm inrymdes Svea hovrätt iWrangelska palatset, också det byggt på 1600-talet. Hovrätten för Skåne och Blekinge hade inrättats 1820 i Kristianstad och flyttats till Malmö 1917 där arkitekten Ivar Callmander hade ritat en monumental hovrättsbyggnad inspirerad av stormaktstidens stora slott. När hovrätten för Övre Norrland inrättades i Umeå 1936 valde byggnadsstyrelsen att överta ett av stadens äldsta hus, lärarinneseminariets byggnad som hade stått färdigt 1887.851 Den gamla seminariebyggnaden hade ritats av arkitekten Johan Nordquist i en ganska återhållsam nyrenässansdräkt, och var beläget i stadens centrum mitt emellan Storoch Kungsgatorna, bara några kvarter från Rådhustorget.Det kan tyckas anmärkningsvärt att det statliga verket, bara några år efter den modernistiska stockholmsutställningen och de tongivande arkitekternas upprop till funktionalismens försvar, lät den nya överrätten flytta in i en byggnad vars utformning tillhörde en tidigare epoks institutionsarkitektur. Jag har inte studerat rumsdispositionen i denna byggnad, och ändå tror jag mig kunna påstå att i detta sammanhang var frågan om rumsdispositionens kommunikationer underordnad lokaliseringsaspekten och kanske också dekorum. Det var tre tämligen storslagna byggnader man hade för ögonen när valet av lokaler för den norrländska hovrätten skulle göras. I slutet av1940-talet inrättades två helt nya hovrätter, i Göteborg och Sundsvall, vilka också gavs en radikalt annorlunda rumslig kontext jämfört med tidigare överrätter. De nya projekten presenterades av sina respektive arkitekter i tidskriftenByggmästaren.852 Frågan är om det i dessa projekt är möjligt att urskilja element eller rumslösningar som därefter återkom i tingshusen? Ordningen vid en hovrätt skilde sig visserligen från den i en häradsrätt,men det vore rimligt om hovrättsuppdragen genom sin dignitet satte avtryck i andra domstolsbyggnader under 1950och -60-talen. Jag har inte för avsikt att göra en heltäckande studie av 851 Lundin,Anna-Karin, ’Hovrättens tillkomst: en berättelse om lobbyism och lokalpatriotism’, Thule, 2003(16), s. [129]-159, 2003. 852 Byggmästaren 1949:26. Hovrätterna för Nedre Norrland ochVästra Sverige
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=