domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 468 fortsätter han att med ännu fler argument förklara varför utformningen av tingshuset i Svenstavik är att betrakta som fullt tillfredsställande. Som ett tungt vägande skäl för att inte vidta några förändringar, måste betraktas det som nämns i brevets avslutning, nämligen att huset till stora delar redan var färdigbyggt när byggnadsstyrelsens skrivelse anlände. Därigenom visar också skrivelsen att verkets anvisningar efterföljdes i varierande grad.Vissa tingslag inväntade inte klartecken från det centrala verket innan man satte igång byggnadsarbetet. Var det någon fråga som präglade byggnadsstyrelsens granskningar var det den som handlade om kommunikationerna – vikten av att särskilja rättens ledamöter från tingets övriga deltagare, eller i varje fall göra det möjligt att röra sig i byggnaden utan att mötas. Salen var den springande punkten; kravet på separata passager till och från förhandlingssalen dikterade villkoren för tingshusens rumsliga organisation i sin helhet, och, som jag skall återkomma till, hade det också avgörande betydelse för hur byggnadsvolymen utformades. Invändningar mot salens utformning återkom i flera av byggnadsstyrelsens granskningsärenden. I ett brev 1935 skriver arkitekten Björner Hedlund, Göteborg, att han via pressen har fått reda på att byggnadsstyrelsen gett ut ett cirkulär “rörande normalförslag till tingshusbyggnader”, vilket han önskar ta del av.848 Hedlund var vid denna tid i färd med uppdraget att bygga om Fjäre härads tingshus i Kungsbacka, en byggnad som hans far Hans Hedlund hade ritat 40 år tidigare. Hans skrivelse antyder att arkitekterna i någon mån upplevde sig stå utan direktiv i arbetet med tingshusen. Det var som om rådande tradition inte erbjöd en fullgod förlaga till tidens tingshusbyggande. Av byggnadsstyrelsens svar framgick att någon normalplan inte fanns, men att man i samråd med justitiedepartementet hade tagit fram ett skissförslag på en plan för tingssalar (och det var på denna skiss som justitiedepartementets promemoria och påföljande cirkulär från 1944 syftade).849 Arkitekterna hade således upprättat en kontakt med juristexpertisen för att dryfta frågan men den skiss som gjordes hade i själva verket tillkommit i samband med behandlingen av ärendet Nordmarks domsa848 RA, BA, U-byrån, Brev från Björner Hedlund, Göteborg, Bohuslän 28 oktober 1928, Korrespondens ang, landsortsärenden före 1936. 849 RA, SDU, Promemoria från Justitiedepartementet 1 juli 1944. Salens utformning och normalplanen 1935
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=