rummet och r ä t te n 465 De viktiga synpunkterna gällde här konstruktionen, vars brister sannolikt hade kommit att orsaka byggherren stora kostnader. Men invändningarna tog inte slut där. Synpunkter uttrycktes också på tingssalens låga höjd, som ansågs olämplig i förhållande till salens storlek och inte minst ändamål, och häktets placering utformning i suterrängvåningen. Enligt de ursprungliga ritningarna skulle häktet ligga i suterrängvåningen (i själva verket en källarvåning med något högre sockel mot baksidan) men vare sig byggnads- eller fångvårdsstyrelsen preciserade om det var detta förhållande som låg till grund för ogillandet. Deras förslag var att man använde stadens cellfängelse för förvaring av de häktade som skulle sitta i arrest en längre tid, medan tingshusets lokaler kunde fungera korta stunder, såsom när häradsrätten tog paus i rannsakningen. Nya modifierade ritningar begärdes in från den göteborgsbaserade arkitekten som utförde de förändringar av tingssalen som krävdes. Häktet lämnade han därhän. I remissvaret yrkade därför byggnadsoch fångvårdsstyrelsen på ett godkännande av förslaget under förutsättning att häktet endast skulle användas såsom de hade föreslagit, det vill säga tillfälligtvis och utan övernattning.Trots sommartid hade ärendet avhandlats i snabb takt. Den31 juli samma år hade remissen anlänt till utredningsbyrån och redan tre veckor senare gick svaret tillbaka till Kungl. Maj:t. Året därpå stod tingshuset färdigt. Beträffande byggnadsstyrelsens kommentarer om rumsordningen handlade de i första hand om kommunikationerna, det vill säga de utrymmen som aktörerna skulle använda för att förflytta sig till sina specifikt anvisade platser eller rum; korridorer, trapphus och vestibuler. Målet var att tingshusets samtliga verksamheter, kansliarbetet, rättsförhandlingarna och de olika bostadsfunktionerna, skulle kunna pågå samtidigt och var för sig utan att människors vägar korsades. Så explicit formulerade sig visserligen inte byggnadsstyrelsens arkitekter, men deras 844 RA, BA, U-byrån, E2B:33 Korrespondens ang, landsortsärenden före 1936, Skaraborgs län. Det enda tingshusärende som förekommer i Skaraborg är Mariestad. gen befara att, förutom den omständigheten att viss risk för uppkommande otäthet förefinnes, i tingssalens tak komma att uppträda sprickor i putsen, beroende på temperaturskillnad med därav följande olika rörelser i betongmassan, och att dessa sprickor högst sannolikt komma att göra sig märkbara mellan den delen av taket, som ovan sig har uppvärmda utrymmen och den, som endast genom bjälklagets isolering skyddas mot yttertemperaturens påverkningar.844
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=