RB 67

domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 464 Att arkitekterna regelmässigt yttrade sig om andra delar av tingshusen än häktena, trots att det inte ingick i deras uppdrag, kommenterade de själva, halvt skamset, halvt upproriskt, i skrivelserna. Om tingshuset i Åmål, uppfört i mitten av1920-talet, står till exempel att läsa beträffande tingshuset “såsom sådant, har Styrelsen intet bemyndigande avgiva yttrande. Jag anser mig emellertid icke kunna underlåta fästa Eder uppmärksamhet på vissa olämpliga planordningar i förslaget.”842 Och om tingshuset i Svenstavik skriver man att “Ehuru dessa förhållanden [rumsordning och kommunikationer] inte faller inom området för ämbetsverkets granskningsplikt, har styrelsen velat påpeka dem och förorda att förslaget även i dessa delar reviderades.”843 Det formella ramverket till trots kunde arkitekterna inte avstå från att komma med ytterligare påpekanden när de stötte på brister som enligt dem skulle leda till flagranta misstag.Ton och ordval i somliga skrivelser tyder på att man ansåg vissa förslag vara förvånansvärt inkompletta, eller ibland till och med odugliga. Byggnadsstyrelsens arkitekter yttrade sig ofta med precision och deras kommentarer rörde såväl konstruktion och fasadutformning som rumsdisposition och kommunikationer. Skillnaden är markant jämfört med överintendentsämbetets tidigare inblandning, då nya ritningar visserligen upprättades men få explicita kommentarer fälldes över det ursprungliga förslagets brister. I ett ovanligt omfattande ärende, som av oklar anledning underställdes Kungl. Maj:ts prövning, yttrade sig byggnadsstyrelsens ansvarige på följande sätt angående arkitekten Gotthard Ålanders ritningar tillVadsbo Norra domsagas nya tingshus i Mariestad1922: 842 RA, BA,U-byrån, Skrivelse till häradshövdingen iTössbo ochVedbo häraders domsaga, 2 juni 1924, Korrespondens ang, landsortsärenden före 1936,Värmlands län. 843 RA, BA, U-byrån, 30 juni 1928, Korrespondens ang, landsortsärenden före 1936, Jämtlands län. Anordningen med tingssalens förläggande delvis inom byggnadens rektangulära huvudkropp och delvis i en från denna framspringande utbyggnad, avsedd att övertäckas med ett plant betongbjälklag, vilket i sin ordning är tänkt att utnyttjas såsom terrass för häradshövdingens en trappa upp belägna bostadsvåning, är ägnad att ingiva allvarliga betänkligheter.Dels framtvingas härigenom en mycket omfattande balkkonstruktion för uppbärande av den tvära över tingssalen löpande yttermuren i våningen1trappa upp, dels är ett plant betongtak ovan en tingssal icke lämpligt. Man kan nämliGranskning av konstruktion och kommunikationer

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=