domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 462 ning.835 Av allt att döma definierades inte tingshusen som styrelsens ansvar, men som jag strax skall redogöra för granskades likväl byggnaderna av verkets utredningsbyrå, om än i begränsad utsträckning. I följande avsnitt behandlas de idéer som kom till uttryck genom ärendehanteringen under perioden 1920-1960. Anledningen till att avsnittet tar avstamp så tidigt som på 1920-talet är att jag ser en fördel i att ta del av byggnadsstyrelsens tankar om tingshus som en helhet, eftersom det inte finns några tydliga brott i materialet. De föreställningar som formulerades under 1950-talet förebådades av ärendehanteringen på 1920-talet, och i källorna förekommer också referenser bakåt i tiden.Till skillnad från varje enskild byggherre, hade byggnadsstyrelsens arkitekter överblick och kunde konsultera ett arkiv med tidigare handlagda ärenden. Generellt kan sägas om ärendenas karaktär över tid att 1920-talets kommentarer av tingshusritningarna var mer utförliga, och mer kritiska, än de som förekom på 1950-talet. Trots att tingshusen rymde en statlig verksamhet omfattades de således inte av byggnadsstyrelsens granskningsskyldighet.836 Att tingshusärendena ändå hamnade på utredningsbyråns bord berodde i första hand på verkets uppdrag att bistå fångvårdsstyrelsen med granskningshjälp gällande tingshusens häkteslokaler.837 Enligt en kungörelse 1921(13oktober, nr 610) fick vare sig härads- eller stadsfängelse uppföras “innan ritning därtill fastställts av fångvårdsstyrelsen och byggnadsstyrelsen gemensamt. Uppstå vid ärendets avgörande olika meningar mellan ämbetsverken, skall ärendet underställas Kungl. Majt:s prövning. Framställning angående fastställande av ritning, som här åsyftas, skall ingivas till fångvårdsstyrelsen.”838 När utredningsbyråns arkitekter väl hade tingshusärendena framför sig passade de på, eller kunde inte låta bli, att också kommentera övriga delar av byggnaderna och det dessutom ingående. Det var långt ifrån alla nya hus som passerade verkets granskning. I många fall upprättades ingen kontakt med byggnadsstyrelsen 835 SOU1952:35, Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisation Betänkande av 1947 års byggnadsstyrelseutredning, Stockholm1952, sid. 8. 836 SOU1952:35 Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisation Betänkande av 1947 års byggnadsstyrelseutredning, Stockholm1952, s. 8 och s. 15. 837 RA, BA, U-byrån, Skrivelse till byråchefen E.GWijkmark vid Kungl. Fångvårdsstyrelsen angående tingshuset i Svenstavik,5juni 1928, oläslig namnteckning t.f intendent Kungl. Byggnadsstyrelsen. 838 Kungl. Maj:ts kungörelse angående fastställande av ritning till härads- eller stadsfängelse 1921, nr 610.Ritningarna behövde således inte passera Kungl.Maj:t såvida de statliga verken var överens.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=