domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 458 Det betonas att avståndet är viktigt, vilket återigen hänvisar till muntlighetskravet och nödvändigheten att tala högt och tydligt. Om åhörarna uttrycktes i cirkuläret att de borde “beredas så goda möjligheter att höra som omständigheterna medgiva”, men att huvudsaken ändå var att salen gjordes ändamålsenlig för dem som agerade vid förhandlingen. Med andra ord betonades att tingsmenigheten inte utgjorde en aktiv part i rättssalen, de var åhörare men inga aktörer. Denna föreställning framstår som motsats till tidigare epokers praktiker, vilka innebar stora folksamlingar och också stora hänsyn till stora folksamlingar. Om förhandlingens fokus hade flyttats från domaren och hans uttalanden, till en plats mellan rätten, parterna och vittnet där samtalet fördes, hade det också inneburit att åhörarna i stor utsträckning hölls utanför kretsen. Förhandlingen var visserligen offentlig, men det som försiggår i rättssalen kanske inte längre ansågs angå, eller rentav kanske inte längre angick en stor skara. I essän “Den stora reformen Rättegångsbalkens förebilder och förverkligande” gav rättshistorikern: Kjell Å Modéer exempel på den debatt om salarnas utformning som fördes i Svensk Juristtidning under senare hälften av1940-talet.827 Frågorna som diskuterades var till största delen de samma som processnämnden hade utrett; hur salarna borde möbleras, hur aktörerna borde stå och föra sig för att uppnå maximala ljudförhållanden, hur dagsljus och belysning skulle dirigeras så att de nya huvudrollsinnehavarna, parterna, fick allt ljus på sig etc. Huruvida häradsrätterna lystrade till de idéer som framhölls är inte klarlagt. Debatten visar lika tydligt att balkens tillkomst hade gjort rättsväsendets aktörer medvetna om rummets verkan, som att förespråkarna av den nya processordningen ännu inte hade fått fullt gehör för sina idéer om arkitekturen och hur den kunde underlätta genomförandet.828 Tingshus enligt den nya rättegångsbalken handlade om ideal och förhoppningar, snarare än om föreställningar om en närbelägen framtid. Ett exempel handlar om föreställningen om tingshuset som en dagligen och effektivt använd arbetsplats.Oavsett rättslig instans var de flesta medvetna om att sådana arbetsplatser bara kunde etableras i tingshus som rymde domsagokansli. Flera domsagor vid denna tid hade kontor i hyrda lokaler utan tingssal, och därtill tingsställe i byggnader som sak827 Modéer 1999, s. 424. 828 Schlyters agerande i samband med uppförandet av det nya tingshuset i Kristianstad är ett exempel.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=