rummet och r ä t te n 455 kringgärdande lagstiftningen ansågs göra det nödvändigt att ta fram mer konkreta direktiv som kunde vägleda tingshusbyggnadsskyldige och de anlitade arkitekterna i projekteringsfasen. Utredningen resulterade i en promemoria som gick på remiss till hovrättspresidenterna, som i sin tur hämtade in yttranden från sammanlagt 28 häradshövdingar.819Yttrandena sammanställdes och därefter togs fram ett utkast till ett kungligt cirkulär, “till rikets allmänna underrätter angående inredning av deras sessionssalar m.m.” till vilken också hörde två inredningsskisser.820 Författaren hovrättspresidenten Joel Laurin uttryckte själv i utkastet att han tvivlade på “om kungen vill utfärda ett cirkulär av detta slag. I varje fall kan det väl inte – åtminstone inte skisserna – tryckas i Sv.ffs [Svensk författningssamling] utan får tryckas i processnämndens meddelande”. Så skedde också, cirkuläret antogs inte men publicerades inklusive skisser i Meddelanden från processnämnden.822 Som dokument är det värdefullt eftersom det sammanfattar de föreställningar om hur tingshusen borde utformas för att fungera i enlighet med den nya balkens innehåll, som landets ledande jurister gav uttryck för. Först och främst bör sägas om samtliga dokument som producerades i samband med utredningarna, att inget av dem hade till syfte att fastställa en i detalj reglerad rumsdisposition eller utformning av tingssalarna. Det betonades istället att dokumenten borde betraktas som rådgivande och att befintliga tingshus kunde fortsätta tjäna som domstolsbyggnader trots sina brister. Flera remissvar på promemorian avrådde explicit från lagstiftning i frågan, bland annat hovrättspresidenten i Skåne Blekinge som istället argumenterade för vad han kallade en minden processkommission som sedan 1920-talet, och med olika ledamöter, hade utarbetat förslaget till en ny rättegångsbalk. 819 RA, SDU, “Sammanställning av yttranden över den inom justitiedepartementet den1juli 1944utarbetade promemorian angående lokalbehovet i tingshus efter nya rättegångsbalkens ikraftträdande”. Bland remisserna återfinns häradshövdingarna i Gärds och Albo respektiveVillands domsagor, det vill säga de som sedan kom att delta i planeringen av det nya tingshuset i Kristianstad. 820 RA, SDU, “Utkast av Laurin 31/8 1946, enligt uppdrag. Cirkulär till rikets allmänna underrätter angående inredning av deras sessionssalar m.m”, översänt “med vänliga hälsningar” till okänd mottagare. Joel Laurin var hovrättspresident i Göta hovrätt. 821 RA, SDU, ”Utkast av Laurin 31/8 1946, enligt uppdrag. Cirkulär till rikets allmänna underrätter etc. 822 Processnämnden, Stockholm, Nr 3: 1946, ”Inredning av domstolarnas sessionssalar m.m.”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=