domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 454 så kallad förberedelse, då förutom parterna bara domaren fanns på plats. Delar av det som tidigare hade avhandlats under sittande ting, flyttades alltså ut från tingssalen för att klaras av innan rättsförhandlingen inleddes. Som Modéer skriver, sönderföll handläggningen av målen i förberedelse och huvudförhandling.814 Syftet var att nå en överenskommelse, en förlikning, som innebar att en huvudförhandling aldrig behövde äga rum. Brottmål däremot resulterade även fortsättningsvis alltid i en huvudförhandling, då hela rätten församlades.815 Inför genomförandet av den nya rättegångsbalken tillsattes en grupp sakkunniga vid justitiedepartementet för att utreda tingshusbyggnadsskyldighetens former och som det hette “undanröja den olikhet mellan lag och praxis, som utvecklat sig.”816 1936 kom deras betänkande och lagförslag som, när det kom till domstolslokalernas utformning, var precist i den meningen att det fastslog vilka aktörer som skulle erbjudas särskilda rum i tingshuset, men oprecist då det vare sig angav form eller storlek utan istället konstaterade att varje särskilt fall skulle granskas och prövas.817 Jämfört med utformningen av befintliga tingshus framhölls påtagligt fler separata utrymmen, även om många funktioner kändes igen såsom rum för åklagare och advokater, vittnen, nämnd, häradshövding, skrivare och brandsäkert arkiv. Nytt var dock förslaget på ett särskilt överläggningsrum dit rätten kunde dra sig tillbaka istället för att såsom var gängse utrymma tingssalen. Dessutom föreslogs rum för biträdande domare och sekreterare i kansliet.Att tingsvaktmästarens bostad skulle skrivas in i lagen ansågs också som önskvärt. Lagförslaget lades aldrig fram för riksdagen, men några år senare tog den så kallade processnämnden vid justitiedepartementet återigen initiativ till en utredning om lokalbehovet i tingshus, nu efter den nya balkens ikraftträdande.818 Kraven som hade formulerats i balken och i den 814 Modéer 1999, s. 409. 815 Vad gäller brottmål gjordes, och görs fortfarande förberedelserna av polis och åklagare i en så kallad förundersökning. 816 RA, Stadsdomstolsutredningen, vol.7 1954-1961 (SDU), Promemoria från Justitiedepartementet 1 juli 1944. 817 SOU1936:37, Utredning angående revision av bestämmelserna om tingshusbyggnadsskyldigheten/verkställd av inom Justitiedepartementet tillkallade sakkunniga. 818 RA, SDU, Promemoria daterad 1 juli 1944. Processnämnden var en utlöpare till Utredningar om lokalbehovet och kostnaderna för domsagokansliet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=