domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 452 satte häradshövdingen att vara ordföranden som fördelade ordet och såg till att ordningen i salen upprätthölls – han hade till exempel rätt att både tillrättavisa och visa ut åhörare som störde processen.806 När det kom till beslut och dom krävdes alltjämt en enig nämnd om minst sju personer för att domarens ord inte skulle gälla.807 Samtidigt kom domaren att få en reducerad funktion i rättegången. Från att ha varit den som behöll initiativet och rannsakade, skulle han nu istället verka för att de två parterna interagerade och drev processen framåt; åklagare eller målsägande å ena sidan och den åtalade med ombud å andra sidan. Parterna hamnade därigenom, och på ett helt annat sätt än tidigare, i rättegångens och rättssalens fokus, medan häradshövdingen förväntades observera skeendet och ingripa så lite som möjligt.808 I och med balkens ikraftträdande avgjordes också frågan om kansliets placering och öppettider. Etablerade domsagokanslier hade funnits sedan länge, men att ärendet reglerades i lag innebar en möjlighet att ställa hårdare krav på tingshusbyggnadsskyldige när det gällde ansvaret för lokalernas och i synnerhet arkivens storlek och skick. I själva balken fastslogs att det i domsaga skulle finnas ett kansli som hålls öppet för allmänheten på bestämda tider.809 I domsagostadgan som antogs året därpå, angavs därutöver att Kungl. Maj:t skulle bestämma platsen för kansliet.810 I stadgan redogjordes också med stor precision för vilka öppetoch arbetstider som skulle gälla, var tiderna skulle anslås, vem som skulle tjänstgöra var och när etc.1942, som en pendang till den nya balken, antogs dessutom “lagen om bestridande av kostnaderna för domsagas kansli”, enligt vilken det fastslogs att det var de tingshusbyggnadsskyldige som skulle stå för kostnaderna för kanslilokalerna, inklusive ett brandsäkert arkiv.811 Möbler, uppvärmning, belysning och städning av lokalerna tillkom också tingshusbyggnadsskyldige, medan kostnader för skrivmaskiner, skrivmateriel, telefon och inbindning av domböcker och protokoll be806 RB, 5 kap.“Om offentlighet och ordning vid domstol.” 807 Gällde både tvister och brottmål;“Yppas i mål, vari nämnd deltager, annan mening än ordförandens och äro alla i nämnden ense om skälen och slutet eller förena sig, då i nämnden äro flera än sju, minst sju därom, gäller nämndens mening; i annat fall gälle ordförandens”, RB16 kap. och 29 kap,“Om omröstning”, 3§. 808 Advokaterna gavs till och med ett eget kapitel i den nya balken. RB8 kap. 809 RB, 1 kap. 3§. 810 RB, 1 kap. 17§, 1943 års domsagostadga 46§, antagen 11 juni 1943. 811 Lag 18 juli 1942, nr 658, om bestridande av kostnaderna för domsagas kansli.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=