rummet och r ä t te n 451 står nu det gamla tingshuset pietetsfullt ordnat och bekräftar på ett slående sätt sambandet mellan gångna tiders och vår tids rättsskipning.”803 1942antog riksdagen en ny rättegångsbalk efter mer än hundra år av utredningar, förslag, påtryckningar och kritik.804 Även om tidigare gjorda tillägg och praxis hade inneburit att flera av de förändringar som balken fastslog redan hade genomförts, var det en helt ny rättegångsbalk som kom till stånd. Nyordningen medförde visserligen inga nyheter i den lagstiftning som reglerade tingshusbyggnadsskyldigheten, men i själva rättegångsbalken och i de dokument som föregick och kringärdade den, formulerades idéer som handlade om tingshusets gestaltning. I korta ordalag innebar den nya balken att handläggningen av målen förändrades, liksom rättegångsdeltagarnas praktik. Jag kommer här att ta upp några aspekter av balken som ledde till att rummets utformning hamnade i debattens centrum och att nya idéer formulerades:muntlighetsprincipen, den ackusatoriska processen, det lagstadgade domsagokansliet och införandet av förberedelsen som del av civilprocessen. Jag vill gärna betona att det vare sig är en fullständig eller djuplodande analys av reformens innehåll som jag här vill eller kan göra. Muntlighetsprincipen var ett viktigt inslag i 1942 års rättegångsbalk och den räknas idag till en av den svenska rättegångsordningens grundsatser. Principen innebär kort och gott att de viktigaste delarna av både civil- och brottmålsrättegången, och då i synnerhet bevisningen, skall genomföras muntligen på plats i salen.805 Tidigare hade skriftliga inlagor tillåtits och rätten hade kunnat fatta beslut i ärenden som inte hade föredragits muntligen. Med muntlighetskravet sattes nytt fokus på frågor som handlade om akustik och möblering, och utgångspunkten för dessa diskussioner var inte längre dekorum eller vana. Den ackusatoriska processprincipen, som infördes i brottsmålsrättegången i och med den nya balken, innebar nya roller för häradshövdingen och parterna, medan nämndens uppgifter och plats i salen förändrades i mindre utsträckning. Även med en ackusatorisk princip fort802 ‘Inventering av tingshus och tingsställen’, SvJT, 1947, s. 636. 803 ‘Restaurering av Binnebergs tingshus’, SvJT, 1950, s. 1017-1018, 1950. 804 Modéer 1999. Här konstaterar Modéer att balkens historia började redan på 1810talet och när den väl trädde i kraft 1948 bekräftade den “ett rättsläge som fick sin plats i rättslivet redan kring 1870” (s. 402). 805 RB, 43 kap. 5§ resp. 46 kap. 5§ (tvister resp. brottmål). Tingshus i enlighet med den nya rättegångsbalken
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=