domstol e n s nya byggnad 195 0 - tal et 442 789 Asplund, Erik Gunnar, Göteborgs rådhus.Om- och tillbyggnad 1935 - 1937, Göteborg: Rådhusbyggnadskommittén 1938, s. 53-55. 790 Landzelius, s. 485. […] just därför, att människor gå fyllda av oro och ängslan, har ett vänligt, soligt ljus släppts in. Det har varit arkitektens uppfattning, att öppenheten, solen, blommorna, överhuvud taget det mänskliga, lättare än det stängda, stela och officiella i karaktären kan föra en över från tvedräkt och ängslan till försoning eller åtminstone resignation. Fullt avsiktligt har arkitekten därför sökt nå en karaktär, där det offentliga i mått och ordning förenar sig med en viss vardaglig ton, med ljus och intimitet.789 nadens skala var lågmäld, formspråket redan känt, och hallbyggnader var ingen nyhet i institutionssammanhang. Den sakrala stämning som rymden gav rummet borde ha varit efterfrågad,men karaktäriserades som ett sydländskt badhus snarare än en domstol. Den kritiken bemötte arkitekten på följande, väl citerade vis: Som en del i den komplexa tolkning av kontroversen kring Asplunds tillägg, som Michael Landzelius gör i sin avhandling Dis[re]membering Spaces Swedish Modernism in Law Courts Controversy, framstod de rotade föreställningar om domstolsarkitekturens utformning som människor gav uttryck för genom sin hälftiga kritik av tillbyggnaden.790 Det gamla rådhuset motsvarade i alla avseenden bilden av en domstol, medan tillbyggnaden väckte andra associationer hos betraktaren.Arkitekten Robert Larsson, som bör ha varit Asplunds student under sin utbildningstid, ritade ett tingshus som, att döma av pressens reaktioner, motsvarade samtidens idéer om hur ett tingshus borde utformas.Larsson tänjde inga gränser med sitt verk. Huset var i alla avseenden okontroversiellt till sin utformning. Jämfört med tidigare epokers tingshusbyggande var det emellertid en byggnad som manade till nya sätt att använda och röra sig i en domstolsbyggnad. Ljusinsläppen innebar en förändring; ljus släpptes in, inte bara mer utan också på nya sätt. Fönsterpartierna i vänthallen räckte från golv till tak och medgav både insyn och utsikt. Ännu viktigare var den nya ljussättningen i salen, där fönster i det rektangulära rummets långsidor lyste upp rätten och menigheten från sidan.Tidigare hade rätten kunnat granska både åhörarna och parterna i klart ljus medan de å sin sida såg rätten i motljus. I och med den nya fönstersättningen kunde vittnet och övriga medverkande i salen plötsligt se domarens ansikte istället för en mörk siluett med solbelyst hjässa. Kanslilokalerna var rymliga och funktionella. Expeditionen var utformad i enlighet med sitt syfte. Det fanns kapprum för både allmän-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=