rummet och r ä t te n 441 tektens arbetsbörda förefaller orimligt stor och av källmaterialet framgår inte om han trots allt lyckades färdigställa arbetet i tid. Händelserna tycks i varje fall ha satt sina spår i relationerna mellan de olika aktörerna; Robert Larsson framhålls inte i något av de tal eller artiklar som publicerades i dagspressen i samband med invigningsceremonin eller den efterföljande middagen. Trädgården, som ritades av Larsson, anlades av stadsträdgårdsmästare Henning Lundström som brevväxlade med tingshusstyrelsen under 1952angående växtmaterial (på latin), och kostnadsberäkningar. Cykelställ för 20cyklar ingick också i planen över trädgårdsanläggningen liksom en mur som skilde tingshustomten från fängelsetomten. Invigningen av det nya huset ägde rum i december 1952 i närvaro förutom av häradshövdingar och nämndemän med fruar, landsfiskaler och advokater, dessutom av justitieministern, landshövdingen och biskopen och därutöver av journalister från inte mindre än sex olika dagstidningar.786 Dagen efter invigningen prisades byggnaden i pressen som ett av “landets vackraste och mest ändamålsenliga tingshus”,“ett föredöme”, “vår stads utan gensägelse ståtligaste samlingslokal” – det var ingen hejd på vitsorden.787 Till sin utformning var det ett modernt byggnadsverk med ventilation, god belysning, värmeslingor i foyéns golv och särskilda utrymmen för pressen. Samtidigt var formspråket och materialen kända; tingshuset tycktes förmedla gott hantverk och gedigenhet, och dessutom ett slags förankring i den skånska tegelbyggnadstraditionen. Hyllningarna kan jämföras med det avoga mottagande som Erik Gunnar Asplunds tillbyggnad av Göteborgs rådhus fick 16 år tidigare då byggnadsställningarna togs ner. Hans tolkning av hur tillbyggnaden skulle förhålla sig till det gamla rådhuset var förvisso radikal, men även om kritiken i första hand rörde fasaden mot Gustav Adolfs torg fördömde många också interiören.788 Överlag är det svårt att förstå vad som låg till grund för de ömsom hätska, ömsom raljanta tongångar som präglade kritiken av rådhustillbyggnaden i den samtida pressen. Bygg786 Kristianstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Kristianstads Läns-Demokraten, Kristianstads Läns Tidning, Skånska Dagbladet och Kvällsposten. 787 ‘Ett av landets vackraste och mest ändamålsenliga tingshus’, Kristianstads LänsTidning 1952-12-06, förstasidesrubrik. 788 Landzelius,Michael,Dis(re)membering spaces: Swedish Modernism in Law Courts Controversy, Diss. Göteborgs Univ., Göteborg, 1999. Ett förnämt byggnadsverk
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=