i nl e dn i ng 44 de två häradsrätterna Olands och Frösåker i Uppland undersökte han sockenstämmans respektive tingets ingripande i vardagen, och påvisade bland annat hur tinget utgjorde ett slags högsta instans.Många ärenden, även enklare förseelser, klarades av på bya- eller sockennivå. I sina fallstudier hävdade han att det rådde enighet om stävjande av vissa beteenden, inte bara inom lokalsamhället utan också mellan lokalsamhället och centralmakten och mellan lokalsamhälle, centralmakt och kyrka. En historiker vars forskning är relevant för mitt arbete är Örjan Simonson, som har undersökt 1600-talets härad som lokalsamhälle, huruvida människor inom dess geografiska omkrets kände och hade utbyte av varandra och om häradstillhörigheten verkade samlande.88 Simonson arbetade med tre centrala begrepp: det lokala kontaktfältet grundar sig i social interaktion mellan personer som befinner sig nära varandra i rummet, och “med en gräns för interaktionens intensitet mellan kontaktfältet och omgivningen.”89 Enrättsgemenskap, som är det andra begreppet, utgörs av den samling människor som är “faktiskt berörda av verksamheten vid en rättslig institution”, och slutligen det tredje begreppet territoriell tingskrets motsvarar “den formella och territoriella enhet som är jurisdiktionen för en rättsinstans.”90 Huvudfrågan i undersökningen var om rättsgemenskapen och det lokala kontaktfältet hade en rumslig utbredning som motsvarade tingskretsens territorium. Frågan är intressant eftersom den relaterar till tingshusbyggnadsskyldige som kollektiv, vilka förutsättningarna var för samverkan i tingshusbyggnadsfrågan. Simonsons studie handlar förvisso om1600talet men han blickar också framåt och ger indikationer på förändringar som satte villkoren för 1700-talets häradsgemenskaper. Det finns fler studier från historiedisciplinen som jag har varit betjänt av och kommer att referera till, men den gemensamma nämnaren för de undersökningar som jag har nämnt här är förutom kopplingen till tinget ett slags rumsligt perspektiv. Det innebär att häradsrätten placeras på en karta och förhåller sig geografiskt till andra funktioner i samhället, om det så är som institution till en högre instans, eller geografiskt område i förhållande till större och mindre enheter. 88 Simonson, Örjan, Den lokala scenen:Torstuna härad som lokalsamhälle under 1600-talet =Die lokale Szene :Torstuna Härad im17. Jahrhundert - eine lokale Gemeinschaft ?,Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala Univ.,Uppsala, 1999. 89 Simonson s. 234. 90 Simonson s. 234.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=