rummet och r ä t te n 431 De som argumenterade för en flytt var landshövdingen, hovrättspresidenten, de båda häradshövdingarna, landsfiskalen samt en handfull representanter från tingshusbyggnadsskyldige vilka bildade den så kallade tingshusstyrelsen. Justitiedepartementets hållning i frågan framgår inte tydligt men det förefaller som om det fanns ett outtalat stöd för en flytt.774 Flera motiv till flytten presenterades men det viktigaste var att den nya rättegångsordningen, lagfäst 1942, krävde ett helt annat rum för sin utövning än det gamla huset kunde erbjuda. Från början hade förslaget på flytt uppstått efter en inspektion av länets domstolslokaler, som länsstyrelsen hade anmodats av Kungl.Maj:t att utföra 1941. Inspektionen handlade dels om att se över lokalerna inför den kommande reformen, dels om att granska arkivförhållandena. Efter avslutad inspektion sammankallade landshövdingen i Kristianstad län tingshusbyggnadsskyldige i de tre domsagorna i nordöstra Skåne, Gärds och Albo,Östra Göinge ochVilland, eftersom man samtidigt ville utreda möjligheten till en sammanslagning. Resultatet av mötet blev att de tingshusbyggnadsskyldige konstaterade att situationen var bra som den var. Gärds och Albo domsaga skulle fortsätta ha sitt tingsställe i Degeberga och sitt kansli i Kristianstad.Villands domsaga skulle ha tingsställe i Fjälkinge och kansli i Kristianstad och Östra Göinge domsaga skulle ha både tingsställe och kansli i Broby.Att ha kansli och tingsställe på olika platser var inte ovanligt vid tiden och i många domsagor löstes det som i Gärds och Albos respektiveVillands; där fungerade en privat våning som både kansli och bostad åt häradshövdingen. Helt enkelt var det emellertid inte, eftersom tingshusbyggnadsskyldige på så vis agerade hyresgäst hos, eller hyresvärd åt sin egen domhavande. Fram till nyligen hade det emellertid varit häradshövdingen själv som hade stått för kanslikostnaderna men från och med1942 flyttades kostnader- na över på domsagans invånare.775 Med argumentet att de gamla husen inte var ändamålsenligt utformade fortsatte hovrättspresidenten i Skåne och Blekinge, Karl Schlyter, att driva frågan om flytt.776 Schlyter hade varit en tidvis kontroversiell lands domsagors arkiv (TGAV),ÖII:51952, Brev från häradshövdingen Åke Braunstein till Martin Larsson 28/2 1945. 774 Sammanslagningen av domsagorna, som departementet var direkt inblandade i, skedde emellertid inte förrän 1967, sfs 1966:407. 775 Lag 18 juli 1942 om bestridande av kostnaderna för domsagas kansli. 776 Första gången frågan om ett nytt tingshus kommer på tal i tingshusbyggnadsskyldiges arkiv är i ett brev från Karl Schlyter tillVillands domsagas häradshövding Åke Braunstein, 8 juli 1942. KT,TGAV, Ö II:I.Angående Schlyter se Sundell.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=