t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 424 som sträckte sig utefter husets västra gavel.Verandan hade byggts till 1904 och användes främst som sällskapsrum, men den fungerade också som genomgång för rätten när de skulle äta lunch på hotellet och ville slippa möta allmänheten. I järnstaketet som omgav tingshusträdgården fanns här en grind som vanligtvis hölls låst. När det var ting gick den emellertid att öppna, men den var bara avsedd för och användes också bara av nämndemännen.770 Utöver att sköta påfyllningen av koks och ved var det barnens ansvar att rensa tingshusträdgårdens rabatter, klippa den långa häcken mot landsvägen och räfsa gångarna.771 Gräset klipptes i regel av vaktmästaren själv men det hände också att någon annan kom dit och gjorde det, och forslade bort gräset som foder. Under tingen användes trädgården av rätten, och när nämndemännen spankulerade och rökte cigarr i pauserna hände det att barnen blev arga för att de trampade ner de nykrattade grusgångarna. Ingen av dem gav uttryck för ilskan men den visar att de hade gjort platsen till sin. Mellan tingen var också trädgården vaktmästarfamiljens. Det kom ofta lekkamrater till barnen och tingshusträdgården fungerade som lekplats; där hängde en trapets i ett av träden och det fanns både fruktträd och bärbuskar. Markbiten som familjen förfogade över och där man odlade potatis och råg, låg strax intill och uthuset med gris och tvättstuga stod i slänten. Familjen Sassarssons liv i vaktmästarbostaden och tingshuset kretsade i stor utsträckning kring omsorgen om rummet. Just i Degeberga tycks tingshuset endast ha använts av häradsrätten och eftersom den sammanträdde så sällan som en gång i månaden, kom människorna i byn främst att förknippa platsen med vaktmästaren och hans familj.Tinget var anledningen till varför byggnaden uppfördes och det var också till häradsrättens verksamhet vaktmästarens arbetsuppgifter var knutna. Samtidigt innehöll vardagen många moment som inte hade med tinget att göra. Vaktmästarens söner deltog i skötseln av rummet såsom förväntades av dem.Frustrationen de kände över nämndemännens ovarsamma trampande på grusgångarna, och minnet av modern som skurade spottfläckade golv stod i relation till deras omsorger och ansvarskänsla, men det kan också tolkas i termer av ianspråkstagande. De hade genom arbetet gjort tingshuset till sitt, även om det var ett tidsbetingat territorium. 770 Swenson & Swenson, s. 141. Uppgiften härrör från intervjun med Anders Sassarsson. 771 Sassarsson.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=