t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 416 ren bodde i tingshuset, hade vaktmästaren sin bostad i en separat byggnad, men om han hade en egen bostad utanför tingsmiljön bodde vaktmästarfamiljen i tingshuset.753 Vad det innebar för övriga aktörer i tingshuset, att häradshövdingen och hans familj bodde där, skall jag återkomma till men frågan kan aldrig till fullo kan besvaras.Tidigare hade alla varit tillfälliga besökare i tingshuset, men nu inrättades häradsrätten inte bara som en institution utan som en plats till vilken flera av aktörerna på mer än ett sätt hade givet företräde, i synnerhet domaren.Om kortspelandet var ett exempel på 1800-talsjuristernas självklara ianspråkstagande av rummet, torde häradshövdingefamiljens krocketspel och kaffedrickande i tingshusträdgården ha gjort sekelskiftets tingsmiljö till deras territorium. Det sena 1800-talet var de nya institutionernas era och förutom själva verksamheten skulle de stora byggnaderna underhållas, värmas upp och städas.754 Det utförde en kader av vaktmästare som dessutom bodde i husen, inte sällan med sina familjer. Så var också fallet med tingshusen som efter 1880 alltid försågs med en vaktmästarbostad. Så kallade häradstjänare hade förekommit sedan1700-talet, anlitade av häradsborna för att utföra underhåll på tingshuset och framför allt löpande sysslor vid tingen såsom att hugga och bära in ved, elda och städa. Häradstjänaren hade ofta ansvarat för häktet och i de fall han hade fungerat som fjärdingsman, vilket oftast tycks ha varit fallet, hade han bistått länsman i dennes arbete. Häradstjänaren var en helt och hållet lokal angelägenhet, det vill säga kronan lade sig inte i hur eller vem som skötte sysslorna och troligen löste häraderna frågan på varierande sätt. Under 1800-talet ersattes titeln häradstjänare successivt av tingshusvaktmästare och vid slutet av seklet var den nya titeln mer eller mindre etablerad. Det var inte bara beteckningen som var ny, arbetsuppgifterna och vardagen förändrades också vid denna tid, vilket hade att göra med villkoren vid häradsrätterna. I Nordisk Familjebok, definierades vaktmäsfanns på andra våningen domhavandens åtta rum, hall, kök, serveringsrum, badrum och toalett. På tredje våningen fanns två rum och kök för häradstjänare, ett reservrum samt vindar. I källaren tvättstuga, strykrum, tre hushållskällare och två vedkällare. 753 Undantag i Råda 1889, Ljungby 1901 och Degeberga 1892 där vaktmästaren, trots att häradshövdingen inte bor i huset, har sin bostad i en separat byggnad. 754 I Andersson & Bedoire omnämns vaktmästarens insatser i bankbyggnaden, och hans bostad syns också i ritningarna, se bland annat s. 60. Häradstjänaren tingshusvaktmästare
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=