rummet och r ä t te n 415 rättshistorikern Jan-Olof Sundell att en häradshövding på 1920-talet “tillhörde den absoluta gräddan av inkomsttagare inom den offentliga sektorn” och när Schlyter slutade verka som häradshövding för att tillträda som hovrättspresident, minskade hans inkomst med drygt 40%.750 Häradshövdingen hade tvivelsutan position som en av samhällets mest välavlönade och genom sitt ämbete mest ansedda män, och därför är det inte konstigt att frågan om hans bostadsort ofta kom att handla om social status och de mindre samhällenas begränsade möjligheter att erbjuda den borgerliga livsstil han krävde eller var van att föra. Carl-Edvard Sturkells påpekande att “ingen häradshövding med självaktning kunde bo i Katrineholm. Där saknades allt utom kommunikationer”, kan framstå som raljant,men stämmer sannolikt väl med juristernas syn på situationen i början av seklet.751 Katrineholm, som Moholm, Häljebol, Krylbo eller Hässleholm stod för det provinsiella.Tingshusbyggnadsskyldige i många tingslag var också vana vid att häradshövdingen och kansliet befanns på annan ort än själva tingsstället, och ansåg det sannolikt rimligt att samma förhållanden skulle fortgå även efter att man hade uppfört ett nytt tingshus. Som jag redan har redogjort för ålåg det dessutom, formellt sett, häradshövdingen och inte tingshusbyggnadsskyldige att hålla med kansli; de byggnadsskyldiga häradsborna behövde inte bekymra sig för dessa lokaler, eller för arkivet. Förutom utrymmet för tingssalens vanligtvis dubbla takhöjd, sträckte sig häradshövdingens bostadsvåning över tingshusets hela andra våning, och som jag redogjorde för i tidigare kapitel fick den i regel formen och funktionerna av en väl tilltagen borgerlig våning, sju eller åtta rum förutom kök, hall och serveringsrum, med huvudentré och separat köksingång.Vanligtvis fanns ytterligare rum på vinden som var avsedda för barnjungfrur och/eller hushållerskan.Vad beträffar relationen mellan häradshövdingens och vaktmästarens bostäder kan sägas att det bara förekommer ett fåtal tingsmiljöer där häradshövding- och vaktmästarfamilj levde under samma tak.752 Den generella regeln var att om doma750 Sundell, Jan-Olof, Karl Schlyter: en biografi, Norstedts juridik, Stockholm1998. 751 Sturkell 2009. 752 Kinnefjärdings, Kinnes och Kållands tingslags hus i Lidköping (1903), Hammarkinds härads och Stegeborgs skärgårds tingshus i Söderköping,Hovas och Hasslerörs tingslag tingshus i Mariestad och Aspelands och Handbörds häraders tingshus i Högsby (Småland).Huset i Högsby hade häkten i källaren, kansli, sal och vaktmästarbostad i bottenvåningen, häradshövdingebostad på andra våning och övernattnings- och bostadsrum för nämnd och notarier på tredje! I tingshuset i Lidköping,
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=