rummet och r ä t te n 41 arbete med Oppunda ochVillåttinge härader i Södermanland har resulterat dels i en bok, dels i en tidskriftsartikel rörande tingshuset i Stensjö.76 Jag har haft nytta inte bara av hans texter utan också av våra diskussioner om användningen av tingssalarna efter andra världskriget. När det kommer till den källkritiska hållningen framstår dessa texter som vederhäftiga, även om författarna, i likhet med forskarna bakom Svensk stad, sällan redovisade material och metod med stor exakthet. När det kommer till den rättshistoriska forskningen om tingshus har redan nämnda Kjell Å Modéers texter varit utomordentligt viktiga för arbetet. Som före detta praktiserande jurist tillför han både ett slags inifrån-perspektiv med den kännedom om rummet som bara den som känner sig hemma i det kan besitta, och samtidigt, som rättshistorisk forskare, betraktar han byggnaderna som uttryck för olika aspekter av rättsväsendet.77 I sammanhanget bör också nämnas rättshistorikern Jan Eric Almquists omfattande arbete från1950-talet, Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, vilket var utgångspunkt för den utredning av domsagoindelningen som gjordes inom ramen för Dokumentationsprojektet.78 Almquist redogjorde i allmänhet för tingsplatsen i sina texter, men upphöll sig inte vid dess utformning. Historiedisciplinen har en lång tradition av forskning som på olika sätt behandlar tingets roll, i synnerhet under förindustriell tid.79 Kärnpunkten i den åsiktsstrid som framstår i dessa bearbetningar handlar om hur vi bör se tinget – eller rättare sagt vad vi bör se det som. Ska vi be76 Sturkell, Carl-Edvard,‘Miljöskildring från tingshuset i Stensjö åren1880-1881’, Katrineholms Hembygdsförenings årsskrift 1997,och Oppunda ting under tusen år Katrineholms tingsrätts historia, Hernbloms bokförlag, 2009. 77 Modéer, Kjell Å, Skånsk domstol i sydost: omYstads tingsrätt och dess rötter; en krönika till tingshusinvigningen den 7 april 1989,Ystad tingsrätt 1989, ‘Tingsstället – rättens boningar. En rättshistorisk introduktion till dokumentationsprojektet’, Tingshus i tid och rum1992, Den svenska domarkulturen: europeiska och nationella förebilder, Corpus iuris, Lund, 1994, ‘Den stora reformen. Rättegångsbalkens förebilder och förverkligande’ Svensk Juristtidning (SvJT) 84, 1999, Det heliga rummet. Domstolsbyggnadernas roll i det civila samhället Eripainos. Lakimies-lehdestä n:o 7-8, 2000. 78 Almquist, Jan Eric, Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen2volymer,Norstedts, Stockholm1954-1955. För arbetet och texterna rörande domsagoindelningen, som utfördes inom Dokumentationsprojektet, svarade rättshistorikern Elsa Trolle Önnerfors. Texterna finns att tillgå som pdf-filer via riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. 79 Taussi Sjöberg, Marja, Dufvans fångar: brottet, straffet och människan i 1800-talets Sverige, Författarförl., Stockholm,1986,‘Tinget som social arena.’, Historia nu/[redaktion:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=