rummet och r ä t te n 403 tings- och skolhus i Bygdeå,Västerbotten, blev salen under vintertinget så “fylld av besökande och luften följaktligen så småningom till ytterlighet skämd” att domaren var tvungen att beordra att dörrarna öppnades trots en utetemperatur på -16grader.739 I Mörarp, Skåne, blev luften i den lilla salen “fram emot sammanträdets slut fullständigt förgiftad och gick man ut ur tingssalen ett ögonblick, kunde man knappt uthärda att gå in igen”, som notarien Johannes Hellner, påpekar i sina memoarer.740 Han var, som han själv uttrycker det,“down”en lång tid efter varje ting på grund av den skämda luften. I en annan skildring, från Jämtlands östra domsaga, ägnar unge Louis Améen mycket utrymme åt att beskriva de anspråkslöst utformade salarna och deras ojämna klimat:741 I passusen antyder författaren att en viss monumentalitet hade varit att förvänta sig, en föreställning som jag tidigare skrev om delades av såväl städernas drätselkammare som tingshusbyggnadsskyldiges byggnadskommittéer. Kommentaren över godtemplardokumentet är också intressant.Nykterhetsrörelsen var stor i Jämtland vid denna tid och det är troligt att salen användes som samlingsloge. Förutom godtemplardokumentet pryddes den dessutom av en samling napoleanska bataljbilder. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är emellertid inte motivvalet, utan det faktum att det tycks ha saknats en tydlig föreställning om rättssalens dekorum – eller rättare sagt stred vare sig Napoleon eller godtemplarpropaganda mot den. I de nya husen var situationen en annan. De höga salarna gav bättre luftförhållanden, de många fönstren, fotogenlamporna och senare elektriska takkronorna, gav bättre belysning, och på 1910-talet började centralvärmesystem installeras vilket gjorde inomhusklimatet jämnare än 739 Bengtsson, s. 150. 740 Hellner, s. 70. 741 Ragunda tingslag lät uppföra ett tingshus vid Ragunda station 1897. Övriga tre tingslag fortsatte att hålla ting i hyrda lokaler, även efter att de sammanslagits 1906. Inte förrän 1937-38 lät man uppföra ett nytt tingshus i Östersund. 742 Améen, s. 65-76. Jag ser mig omkring i tingssalen [Pålgård, tingsställe för Ragunda tingslag]. Det enkla träbordet med sina bänkar och sin något prydligare domarestol gör just icke något vidare monumentalt intryck. Bakom domarens plats hänger ett godtemplardokument, inramat i en med bronserade degblommor prydd ram.När det blir varmt i salen, lossna dessa blommor och dimpa i golvet. Första gången det inträffade, vändes sig häradshövdingens förvånad om och sade: Jag tror här är så varmt att själva bronsen smälter.742
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=