RB 67

rummet och r ä t te n 387 ökat under 1800-talet och 1872 fastställdes den ökade tingsfrekvensen genom en kunglig förordning.705 Av förordningen framgick att för de tingslag som ensamma eller tillsammans med ett annat tingslag utgjorde en egen domsaga, skulle varje vår- och höstting delas i flera möten. I praktiken innebar det att häradsrätten samlades ungefär en gång i månaden, sommartid undantaget.Vårting kallades då samtliga sammankomster som inträffade under våren, och höstting de som inföll under hösten. Istället för att pågå i en eller till och med två veckor innebar den nya situationen att varje sammankomst bara varade en, två eller högst tre dagar. Det är svårt att säga hur denna omställning påverkade människors sätt att förhålla sig till tinget och tingssituationen, men det är rimligt att anta att häradsrättens ökade antal möten med tiden kom att innebära att betydelsen av begivenhet minskade. En annan förändring var att vissa tingslag under en period i slutet av 1800-talet höll sina urtima ting i ett närliggande cellfängelse.706 Även om det kan tyckas som ett märkligt förfarande har jag valt att inte studera det här eftersom mitt intresse rör tingshuseni första hand. Det kan dock konstateras att vissa av cellfängelserna som hade uppförts i residensstäderna under andra halvan av 1800-talet inrymde lokaler som lämpade sig väl för förhandlingar i brottmål. Enligt en typritning till “nya Cell-Fängelser Sverige” från1850skulle de större,T-formiga fängelserna (66-102 fångar), förses med en tingssal à 10 x 13 alnar, det vill säga ungefär 46kvadratmeter.707 Salen låg i den del av fängelset som utgjorde stapeln i T:formen och benämndes “ekonomibyggnad”. Den gränsade till ett större förmak och ett rum för fångknektar samt ett litet utrymme kallat förmak för domaren. Ingen möblering eller annan inredning syns i ritningen. Även om tingslaget i formell mening fortfarande var skyldigt att hålla ett häkte i stånd, var den stora fördelen med att hålla ting i fängelset att kraven på häradshäkteslokalerna sänk705 Kunglig Förordning ang. ändring i vissa fall af bestämmelse om häradsting, 17 maj 1872. 706 JO noterade detta förhållande under sina inspektionsresor på 1860-talet.Anledningen till att frågan togs upp är att många av tingslagens häkten var i mycket dåligt skick vid denna tid, vilket man motiverade med att häktade sällan eller under mycket kort tid vistas i häktena. RA, JO:s arkiv1810-1985,AII:1 1800-1849och AII:3 1860-1865.Anledningen till att frågan togs upp är att många av tingslagens häkten var i mycket dåligt skick vid denna tid, vilket man motiverade med att häktade sällan eller under mycket kort tid vistas i häktena. 707 RA,Typritning 1850,“Ritning till nya Cell-Fängelser Sverige”

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=