t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 384 om många samverkande faktorer. På vissa orter dröjde det också länge innan själva tomtfrågan hade löst sig och det kunde i sin tur ha med den nya tingsortens styrelse att göra. Om det var en drätselkammare byggnadskommittéerna skulle förhandla med blev tomtvalet ofta en fråga om kostnad och det ställdes särskilda krav på gestaltningen, medan handlingsutrymmet i regel var större på mindre orter. Där förekom att tingshuset utgjorde bland de första murade husen, och i sin monumentala utformning avvek det lika mycket från gängse bebyggelse som den tidigare generationens hus. Oavsett vilka funktioner tingshuset skulle rymma anlades vanligtvis en stor trädgård som delades i en mer representativ och påkostad del framför huset, och en mer privat och ombonad bakom byggnaden. Motsvarade sekelskiftets byggda tingshus de föreställningar som hade kommit till uttryck under planeringsarbetet? Ja, till största delen. Skillnaderna mellan tingshusen i sin föreställda form, och tingshusen som de framträdde när de var färdigbyggda, var generellt sett små men ännu gjordes avvikelser och kompletteringar, som var av sådan karaktär att de bör ha tillkommit på plats, i byggande stund. Inte heller i dessa skillnader går det emellertid att urskilja regelbunden- heter som skulle kunna tyda på generella tendenser. Somliga avvikelser var så små att själva ändringen framstår som meningslös, andra var radikala och innebar skapandet av ett delvis annat hus än ritningen tecknade. Bland de element som ofta tillkom i byggprocessens slutskede och som inte hade angetts i bygghandlingarna fanns olika former av dekor, interiörernas färgsättning och möbleringsplan. Inte minst salarnas inredning förefaller ha tillkommit sent i processen och vem som fattade det definitiva beslutet om utformningen, framgår sällan av källmaterialet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=