t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 374 tes på en av tågvagnarna på väg till Stockholm.693 I tingshusarkitekturen hade häradsvapnen två glansperioder, dels 1910-talet, dels 1950-talet och jag skall återkomma till frågan. Från och med sekelskiftet hade de allra flesta nybyggda tingshus häradsvapen. De var utförda i puts eller natursten och i nästan samtliga fall infogade som ett element i mittpartiet, antingen i huvudentréns portal (se exempelvis Ludvika, Högsby och Söderköping) eller som del av fasaden (se exempelvis Motala,Alvesta Hallsberg). Som fenomen antyder de att tingshusen också var del i den samtida diskurs som omfattade föreställningar om hembygd, regional och nationell identitet.Häradsvapnen på tingshusen vid denna tid var ett första uttryck för det jag vill kalla häradsromantiken, som framför allt handlade om att beskriva och lyfta fram de gamla häradsgränserna. Den var helt ny vid sekelskiftet 1900, men som jag tänkte återkomma till i senare kapitel visade den sig i synnerhet prägla de tingshus som uppfördes efter andra världskriget. Det fanns relativt få rättsliga symboler i svenska tingshus jämfört med europeiska. I den mån de förekom hade symbolerna sällan markerats på ritningarna, och de hade ett nedtonat uttryck och placerades så att de tog liten plats; till exempel som del i en takflöjel eller som liten halvrelief på fasad eller i huvudentréns portal. Av motiven var vågskålen vanligast förekommande, inte sällan med ett svärd som vågbärare.Vågskålen symboliserade rättvisa redan i fornegyptisk tid, inom kristendomen förekom den som ett av ärkeängeln Mikaels attribut och i olika sammanhang där så kallad själavägning avbildades.694 Hur välkänd den var hos gemene man i Sverige vid sekelskiftet 1900 är emellertid osäkert, äldre tingshus saknade den formen av symboler.Rättvisans gudinna Justitia som härrör från romersk mytologi, var sannolikt ingen känd figur,men just vid den här tiden började hon också användas i liten skala, oftast i form av en byst eller bara ett ansikte med ögonbindel.Ögonbindeln var beviset för hennes rättrådighet och svärdet bar hon för sin förmåga att straffa, ibland kunde hon också förses med en vågskål i ena handen.Om skillnaderna mellan det tänkta och det gjorda,mellan program och praktik, kan sammanfattningsvis sägas att de blev både färre och mindre under perioden 1880-1930, jämfört med förhållandena i början av 1800-talet då överintendentsämbetet försåg de lokala byggmästarna med förlagor. Det kan tolkas på olika sätt: För det första blev 693 Bondetåget 1914drog flest anhängare från Skåne och mälarlandskapen. Det är också i Skåne jag har stött på flest häradsvapen som användes i tåget. 694 Nordisk Familjebok 1886,“Mikael”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=