t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 372 som också kunde tillkomma under byggprocessens gång var klockan. Antingen var det en fritt hängande tingsklocka placerad i en öppen takryttare på tingshustaket eller under taknocken på ena gavelröstet, eller ett urverk infogat i mittpartiet, rakt ovanför huvudingången.690 Tingsklockor var närmast regel i 1700-talets tingsmiljöer och eftersom de då placerades på uthusen markerades de aldrig på överintendentsämbetets ritningar eller häradsbornas förslag. Intressant är att de nu började användas som ett arkitektoniskt element och fogades in i tingshuset för att artikulera mittpartiet. I städerna var klockan sedan länge en markör för rådhuset, som kunde ha både fritt hängande klocka och urverk. En rimlig tolkning av tingshusklockornas framlyfta position är att aktörerna bakom utformningen, om det så var arkitekten,byggmästaren eller tingshusstyrelsen, just önskade en liknande arkitektonisk tydlighet och klockan betonade verksamhetens offentliga karaktär. Även om klockan kan tyckas som ett ålderdomligt element i en tid då samhället alltmer började organiseras i enlighet med klocktid och alltfler människor ägde ett eget ur, hade den ännu en högst praktisk funktion.691 Ännu idag använder domstolarna en ringsignal för att kalla parterna till förhandling eller för att återsamlas, det kan inte alltid tidsbestämmas i förväg, och när man läser äldre tingsskildringar blir det tydligt att dåtidens förhållanden i ännu högre grad krävde en klocka. Då startade förhandlingarna beroende på när domaren hade anlänt, eller när gårdagens förhandlingar hade avslutats, eller när tingssalen hade blivit varm, eller hade vädrats färdigt etc. Tingshus som de i Leksand, Sollefteå och Sölvesborg formgavs på ritningsstadiet i minsta detalj av sina upphovsmän,men det var inte ovanligt att dekorens utformning saknade precision. Det som markerades på ritningarna var schablonmässigt utförda sköldar eller kartuscher som i sin materialiserade version formades till häradsvapen, ibland sammansatta av element från de olika härader som hade bildat ett nytt tingslag. Häradsvapen var en relativt ny företeelse vid sekelskiftet 1900,men deras utformning baserades vanligtvis på de gamla häradssigillen som sedan medeltiden hade använts för att besegla skrivelser som utgick från häradet.692 Motiven syftade antingen på häradets näringar, exempelvis ax, 690 Se bland annat tingshusen i Hörby (ur), Strängnäs (ur), Skene (klocka) och Mariestad (klocka). 691 Klocktid blev officiell tid i Sverige 1841 och år 1900 fastställdes också en gemensam nationell tid. 692 Wildte, Fridolf, De svenska häradssigillen, Stockholm, 1942.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=