rummet och r ä t te n 37 Även om tillgängligheten därmed har förbättrats avsevärt är själva materialet av varierande karaktär eftersom arkiveringen inte var lagreglerad och ordningen har varit beroende av enskilda personers nit. Till slut kan också sägas att den särskilda möjlighet jag har haft att genom Dokumentationsprojektets material teckna generella förändringsprocesser, ibland på tidigt stadium ledde till förhastade slutsatser. Somliga tingshus gjorde stort intryck, vissa bilder fastnade i sinnet och färgade de andra, det jag noterade tre gånger fick ibland gälla alla hus, kort sagt: Ett stort empiriskt material innebär också fallgropar och för att undvika dem, ett räknande utan slut. Jag har räknat tingshus med vaktmästarbostäder, häradshövdingevåningar och jungfrukammare, jag har räknat hus som har byggts efter sammanslagningar och efter brand och efter järnvägsdragningar, tingshus med tegeltak och brädtak och skiffertak, rivna tinghus och sådana som aldrig uppfördes, tingshus som byggdes i municipalsamhällen och i städer och på stensockel och av plank, tingshus som förekommer i överintendentsämbetets arkiv och i byggnadsstyrelsens, tingslag som flyttade sin tingsplats och sådana som byggde på sedvanlig ort, hotell och järnvägsstationer som har fungerat som tingsställe, arkitekter till tingshus som har genomgått utbildning vid kth och kkh och cth och sådana utan utbildning, byggmästare som har kallat sig provincialbyggmästare och länsbyggmästare och stiftsbyggmästare, tingshusträdgårdar som har anlagts eller ritats av en namngiven trädgårdsmästare, tingshus med springbrunn, tingshus med skulpturer, tingshus med fondmålningar och med häradsvapen. Jag skulle nästan säga att siffrorna har varit förföriska, ingett trygghet, verkat vara vetenskap. Att tolka dem har varit utmaningen, och även om jag har strävat efter att omsätta dem i just tolkningar krävs en viss fördragsamhet med siffror vid läsningen av denna avhandling. Avhandlingens ämnesval, tingshus, fogar den till en lång tradition av byggnadskategoriforskning med förebilder i redan nämnda Göran Lindahls Högkyrkligt lågkyrkligt frikyrkligt i svensk arkitektur 1800-1950, Birgit Gejvalls 1800-talets stockholmsbostad: en studie över den borgerliga bostadens planlösning i hyreshusen och Anders Åmans Om den offentliga vården: byggnader och verksamheter vid svenska vårdinstitutioner under 1800- och 1900-talen: en arkitekturhistorisk undersökning.66 Även under senare år har 66 Lindahl 1955, Gejvall-Seger, Åman 1976. Tidigare forskning och litteratur
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=