t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 362 gude härads hus i Helsingborg, Skåne (1896) eller Hammerdals tingslags tingshus i Strömsund, Jämtland (1911) – för att nämna några. I källmaterialet finns ingenting som tyder på att byggnadskommittéerna uttryckligen beställde salar med dubbel takhöjd, men det låg så att säga i tiden.Motsvarigheter till den höga tingssalen återfanns i samtida skolbyggnader, konsert- och teaterlokaler och badhus. Kyrkorna och missionshusen hade förvisso hög takhöjd, men vanligtvis löpte den genom hela byggnaden och var på så vis “enkel” trots sin höjd. Skolor kunde emellertid rymma en aula som låg mitt i huset och skar genom våningarna. Dock var de oftast uppförda av sten, medan flera tingshus med salar upp till sex meter i takhöjd faktiskt hade en stomme av trä. För att sammanfatta de viktigaste nyheterna bestod de i att murade hus kom att uppföras även i Mellansverige, för att snart dominera allt tingshusbyggandet, att timmerkonstruktionerna ersattes av plank- eller restimmerstommar i de träkonstruktioner som likväl uppfördes, att den samlade byggnadskroppen började brytas upp och omfatta flera adderade delar och slutligen att tingssalarna byggdes påtagligt större och högre.681 Som framgick av föregående avsnitt introducerades dessa nyheter på ritningsstadiet, de var inte resultatet av arkitektens sista infall eller av hantverkarens arbete.682 De flesta tingshus som uppfördes med en arkitektritning som förlaga förefaller också ha byggts i enlighet med ritningarna, men det förekom tingshus som i sin materialiserade form avvek från den tänkta versionen.683 Oftast handlade skillnaden mellan tänkt och materialiserat om 681 Stenhus i Mellansverige började byggas omkring sekelskiftet 1900. I Dalarna uppfördes stenhus i bland annat Orsa (1900), Mora (1902), Ludvika (1907), Borlänge (1910) och Hedemora (1914). Längre norrut återfinns stenhus i Härnösand (1905), Strömsund (1911) och Sundsvall (1914). Norrbottniska tingshus av sten däremot, byggdes först på 1940-talet. 682 Jämförelser mellan ritning och materialisering har framför allt gjorts i Leksand, Sollefteå, Ludvika, Hallsberg och Malmö. 683 Valet av exempel baseras i första hand på källäget, att jag har haft tillgång till originalritningar, godkända och dokumenterat antagna av tingshusbyggnadsskyldige, och att jag dessutom har kunnat ta reda på hur byggnaden såg när den stod färdig. Observera att jag inte har gjort uppmätningar av samtliga befintliga byggnader, vilket innebär att det mycket väl kan finnas ytterligare måttskillnader än jag har kunnat identifiera.Av tingshusen från tiden har det visat sig att de som uppfördes i eller strax utanför en stad efter sekelskiftet 1900, är de mest väldokumenterade eftersom det krävdes bygglov. Konstruktion och exteriör gestaltning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=