t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 354 Den förstnämnda delen av trädgården, som upptog utrymmet mellan gatan eller landsvägen och trappan som ledde till tingshusentrén, var i regel utformad som en prydlig men anonym förträdgård med låga rabatter utefter husgrunden och kortklippta gräsmattor mellan rabatt och staket. Att döma av äldre fotomaterial och brevkort från decennierna efter att sekelskiftets tingshus stod färdiga, kunde också grusgången kantas av formklippta träd eller buskar, och ibland fanns en springbrunn. Som Müller föreslog var det snarast den franska, tuktade trädgården som utgjorde förebilden. Förträdgården var inte ett rum att strosa i, den var snarare avsedd att beskådas från gatan och från gången fram till tingshustrappan. I fallet med Bråbygdens domsagas nya tingshus i Norrköping, som jag refererade till i tidigare avsnitt, framstod detta tydligt. Som jag nämnde i föregående kapitel fanns två huvudentréer till huset, en för tingsbesökare som ledde direkt från gatan in i byggnaden, och en för häradshövdingen och hans familj, som vette mot stadens paradgata, Södra Promenaden. Det var framför den sistnämnda av entréerna förträdgården förlades, och som ofta var fallet framför flerbostadshus i större städer, inramades den av ett smidesstaket på granitfundament vilket ytterligare förstärkte arkitekturens exklusiva prägel. Den del av tingshusträdgården som hade en privat karaktär, inbjöd till umgänge och förströelse. Där kunde finnas vindlande gångar, rondeller, bersåer, fågelbad, fruktträd och bärbuskar som antydde att tingshuset också fungerade som bostad.Att det fanns en häradshövdingevåning i tingshuset innebar inte med nödvändighet att trädgårdsanläggningen ägnades större omsorger och resurser, som kanske vore rimligt att förutsätta. Att döma av de tingshusträdgårdar jag har studerat syns inga skillnader mellan hus med och hus utan bostadsvåning för häradshövdingen, lika lite som stadsträdgårdarna skilde sig från landsbygdens. Trädgårdarnas utformning kan med andra ord inte bara kopplas till den borgerliga bostaden. Som jag ser det utgjorde den snarare resultatet av allmänt delade föreställningar om i vilken slags omgivning tingshusen skulle uppföras. Den del av tomten slutligen, som upptogs av stallplan, stall, uthus och ibland fler byggnader, tillhörde egentligen inte trädgårdsanläggningen utan fungerade som en för tingshållningen nödvändig ekonomiyta. Rymliga stallbyggnader, ved- och isbodar och i de äldre miljöerna avträden, grupperades vid sidan eller på tingshusets baksida.668 Hanterin668 De första ritningarna med inritade vattenklosetter var Ankarcronas i Leksand som
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=