t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 350 da som en del av kvartersstaden och saknade trädgårdsanläggning. Som fotografier och brevkort från sekelskiftet visar var det ändå vanligast att de nyuppförda tingshusen stod som spöklika palats mitt på den tomma slätten, sida vid sida med det något mindre stationshuset, en ny skola eller ett nytt sjukhus. Flera forskare har också påpekat att järnvägsdragningarna sällan innebar några drastiska åtgärder i form av rivningar eller omdaningar av ett befintligt bebyggelsemönster, eftersom marken i regel var just obebyggd.661 Liksom stationsbyggnaderna var tingshusen ett slags uppstickare som så småningom kom att omges av en stadsmässig bebyggelsestruktur. Majoriteten av de nya husen uppfördes som solitärer på rymliga tomter och ofta omgavs de av ambitiöst anlagda trädgårdar.Tingshusträdgårdarna skilde sig inte från gängse trädgårdsideal vid tiden, det intressanta är snarare att de anlades och hur de användes. Det saknades riktlinjer för hur dessa trädgårdar lämpligen skulle utformas,men mönsterböcker förekom i stort antal och inte minst järnvägsträdgårdarnas anläggande och blomstring under 1800-talets sista decennier bidrog till mer allmänt spridda föreställningar om hur institutionsbyggnadens trädgård borde se ut.662“Omkring stora, offentliga byggnader rättar sig [trädgårds]anläggningens form i byggnadens omedelbara närhet efter byggnadsstilen och kan, om platsen är tillräckligt stor, längre bort småningom antaga en mera oregelbunden eller naturlig karaktär. Finnes till planteringens ordnande endast en smal jordremsa åt gatan, så passar i synnerhet den franska stilen bäst.” skrev trädgårdsmästaren, läraren och författaren Daniel Müller i mitten av 1800-talet i det omfångsrika verket Trädgårdsskötsel.663 Där gav han tämligen precisa direktiv om hur anläggningsarbetet skulle läggas upp och vilka växtmaterial som lämpade sig vid olika typer av offentliga institutioner, dock inte tingshus.1874 års byggnadsstadga kan också nämnas i sammanhanget, visserligen tilllämpades den i första hand i städer men mindre samhällen kom också 661 Book,Tommy,‘Järnvägen i den nordiska stadsplanen: anpassning eller konflikt?’,Bebyggelsehistorisk tidskrift, 1986:12, s. 57-73, 1986, Schönbeck, Boris, Stad i förvandling: uppbyggnadsepoker och rivningar i svenska städer från industrialismens början till idag, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm, 1994, s. 25. 662 Lagerberg Fogelberg, Charlotte & Fogelberg, Fredrik, ‘Parker och planteringar: om Statens järnvägars trädgårdsväsende under hundra år’, Årsbok för Riksarkivet och landsarkiven, 2007, s. 128-146, 2007. 663 Müller, Daniel, Trädgårdsskötsel: fullständig anvisning i frukt- och köksväxtodling, blomsterskötsel i växthus och boningsrum, trädgårdsanläggningskonst m.m., 3.uppl. viss omarbetning av A Sundius, Stockholm, 1888 (1848), s. 92.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=