t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 344 En järnvägsdragning genom tingslaget utgjorde ett av flera kriterier som låg i vågskålen när diskussionen om ny tingsplats uppstod,men vilket argument som avgjorde i frågan varierade från ett fall till ett annat. När sammanslagning var den huvudsakliga orsaken till att man uppförde ett nytt hus, byggdes det vanligtvis i det nya tingslagets största eller mest expansiva tätort. I vissa fall var det traktens enda stad eller köping, men om en sådan inte fanns placerades tingsstället på den ort som låg mest centralt i den nya geografiska konstellationen och som hade järnvägsförbindelse.Viktigt är att poängtera att etableringen av en järnvägssträckning inte medförde en direkt flytt; om det fanns ett funktionsspecifikt tingshus flyttades tingsplatsen sällan lättvindigt och ofta krävdes flera samtidiga faktorer. Så genomfördes flytten ofta i samband med en sammanslagning eller när det gamla tingshuset likväl stod inför omfattande reparationer. I nordöstra Skåne slogs till exempel häraderna Gärd och Albo samman 1892, och flyttade sina tingsplatser från Tings-Nöbbelöv respektive Brösarp till ett nytt hus i Degeberga, beläget mitt i det nyskapade tingslaget. Den nya tingsorten hade ett stort gästgiveri och därutöver järnvägsförbindelse med tingslagets norra och västra delar, och i Kristianstadbladet 9mars 1892publicerades en annons för ett så kallat “Tingståg” som avgick på bestämda datum och tidpunkter som överensstämde med tinget. Med annonsen hoppades sannolikt järnvägsbolaget locka fler passagerare än de som var tvungna att ta sig till tinget, och även om tåget ännu inte hade blivit det givna kommunikationsmedlet var måhända tinget en begivenhet värd att betala för.Den södra delen av tingslaget, Albo härad, hade ingen tågförbindelse till tingsplatsen och det är troligen ingen slump att koncession för sträckan Brösarp (Albos gamla tingsplats) – Degeberga, beviljades samma år som tinget flyttade. Det dröjde dock till år 1900innan invånarna i den södra delen också kunde åka tåg till tinget. Ett annat exempel på hur det kunde gå till finner vi i Västergötland och Ale,Vättle och Kullings häraders domsaga. 1876 skrev häradshövdingen till landshövdingen iVänersborg för att framföra sina klagomål på Ale härads tingshus i Kattleberg, där han höll ting omkring tio dagar om året.655 Tingssalen var dragig och osund för hälsan både höst- och vintertid och rumsdispositionen var opraktisk. Salen var skild från öv655 Forsæus, Sven (red.), Skepplanda socken: från forntid till nutid i ord och bild, Skepplanda kommunfullmäktige, Skepplanda sockenbibliotek (distr.) Älvängen1972kapitelVII ‘Tingshus och ting i Skepplanda’, s. 252-253.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=