i nl e dn i ng 34 Bankekinds härad i Östergötland och Stranda härad i Småland, valt att granska de skaraborgska fögderiernas och häradsrätternas arkiv. Dels är skälen praktiska, för att landsarkivet ligger i Göteborg och har upprättat jämförelsevis noggranna förteckningar över ifrågavarande arkiv, och de kvarvarande tingshusen dessutom finns på nära håll, dels är just Skaraborgs län en intressant region eftersom det byggdes många funktionsspecifika tingshus under den studerade perioden, och många av dem i enlighet med ännu bevarade ritningar.Att ovanligt många murade tingshus ligger just i detta län var ytterligare en anledning att titta närmare på dess tingshus. I en artikel i Folk-liv 1965 rörande landshövdingarnas roll som byggnadsdirigenter på 1700-talet, uppmärksammade Sigurd Erixon bland annat Skaraborg som ett av de län där landshövdingen aktivt verkade för att påverka allmogens byggnadsskick.57 Han konstaterade att alla landshövdingar i Mellansverige lade vikt vid frågan men av landshövdingeberättelserna på 1750-talet var den skaraborgska den mest detaljerade vad gällde just byggnadsskickets omgestaltning. Bandtak och korsvirke var två konkreta inslag som landshövdingen önskade se i den skaraborgska bebyggelsen. Trots Erixons intressanta artikel har jag av tidsskäl och för deras omfattning valt att inte behandla landshövdingeberättelserna i mitt arbete. Beträffande de yngre tingshusen, från slutet av1800-talet och framåt, förvaras ritningar ibland i tingsrätternas egna arkiv och senare i de kommunala arkiven. Märkligt nog har det varit svårt att hitta ritningar från perioden kring sekelskiftet 1900och i synnerhet saknas konstruktionsritningar. Det betyder inte nödvändigtvis att sådana aldrig upprättades, de kan ha förbrukats i hanteringen, eller inte ansetts viktiga att bevara.58 Det ritningsmaterial som finns kvar är i regel enstaka fasad- och planritningar, ofta huvudentréns fasad och endast bottenplan. Generellt gäller också att fler och mer detaljerade ritningar finns bevarade av tingshus som skulle byggas i en stad, än av sådana som skulle uppföras på landsbygden. 57 Erixon, Sigurd,‘Landshövdingarna som byggnadsdirigenter under 1700-talet’, Folkliv: acta ethnologica Europaea: svensk årsbok för europeisk folklivsforskning., 1964/65, s. 114-134, 1965. 58 Swedlund, Robert & Ehrensvärd, Ulla (red.), At förse Riket med beständige och prydlige Byggnader: Byggnadsstyrelsen och dess föregångare : [jubileumsskrift], utg., Stockholm, 1969, s. 57.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=