t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 336 genheter som var till uthyrning. Salen var enligt inventarieförteckningen från 1890 inredd med kateder, piano, orgel, 54 soffor i olika storlekar, fem lampkronor och därutöver en mängd smärre inventarier som klädhängare och speglar.640 1894 uppfördeVedens härad ett tingshus mitt emot ordenshuset. Det var en något mindre byggnad i en våning med inredd källare och vind och fasader av natursten och rött tegel.Huvudentrén förlades till gårdssidan men en tornlik frontespis med ett inpassat urverk betonade byggnadens offentliga karaktär mot gatan. När häradet slogs samman med Ås och Bollebygds härader 1920 beslutades att tings- och kanslistället skulle förläggas till Borås, men det lilla häradets gamla tingshus ansågs för litet.Till en början anhöll tingshusbyggnadsskyldige om att få hyra lokaler av godtemplarorden, som var i stort behov av intäkter. Ordens föreningsliv var visserligen fortfarande livaktigt och man hyrde ut salen till ett stort antal andra föreningar, men ekonomin var ändå dålig och därför tog ordensmedlemmarna istället initiativ till ett byte; orden skulle överta och flytta sin verksamhet till häradets gamla lokaler och den nya domsagan skulle, mot en viss insats, överta och flytta in i ordenshuset. Enligt Dahlqvist behövdes inga stora arkitektoniska förändringarna för att förvandla godtemplarbyggnaden till ett tingshus.641 Med häradshövdingen som tingshusbyggnadsskyldiges ansvarige och med arkitekten Lars Kellmans ritningar till grund, gjordes en mindre tillbyggnad som rymde vestibul med toalett och rum för allmänheten, och mot gården öppnade man en ny huvudingång, utformad med en portik och “tingshus” skrivet i överstycket. I övrigt vidtogs inga åtgärder för att betona byggnadens nya funktion och mot gatan syntes ingen skillnad från tidigare. Invändigt gjordes dock en rad smärre förändringar: salen försågs med ett nytt podium med skrank, kansli inreddes i den forna serveringssalen och de tidigare kapprummen gjordes till brandsäkra arkiv. Den gamla vaktmästarbostaden fick fortsätta att tjäna som sådan och lägenheterna på vinden fortsatte att hyras ut, i perioder till notarier. Flytten från tingshuset till ordenshuset medförde inga omvälvande arkitektoniska förändringar. Att tingshusbyggnadsskyldige från början övervägde att hyra lokalerna hade sannolikt i första hand att göra med den stora salen, och dess utformning och placering i byggnaden. Den utgjorde en förutsättning. Därutöver ansågs troligen den prägel av of640 Dahlqvist, s. 15. 641 Dahlqvist, s. 22.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=