rummet och r ä t te n 333 blifvit genom faststäld plan regleradt”, medan den sistnämnda tomten var belägen i en stadsdel som var bebyggd med “allenast större byggnader.”632 Tomten begränsades av breda och med planteringar försedda gator och erbjöd, som man uttryckte det,en förnäm och värdefull byggplats. Det var uppenbart varför den av tingshusbyggnadsskyldige utsedda kommittén, som var satt att utreda alla praktiska aspekter och upprätta alla nödvändiga kontakter, starkt förespråkade den sistnämnda placeringen, vilken också var den som kom till stånd.Att ingå i de bland stadens nyetablerade kvarter som var reglerade och därmed städade och prydliga, framstod som lika viktigt som byggnadens utformning. När det kommer till detaljer är tingshusbyggnadsskyldiges idéer om byggnadernas utformning ofta svårare att ringa in. Diskussioner kring gestaltning dokumenterades sällan vid den här tiden och i de fall det tänkta tingshuset faktiskt karaktäriserades i protokoll eller korrespondenser var det i regel i vaga ordalag. Det kan till exempel stå att huset skulle vara monumentalt eller värdigt. Protokollen som fördes vid tingshusbyggnadsskyldiges möten var vanligtvis av beslutskaraktär och besluten handlade om vilken arkitekt och/eller byggmästare som skulle utföra nybyggnaden, i överenskommelse med godkända ritningar och kostnadsberäkningar.Hur byggmästare och hantverkare anlitades framstod som en rent ekonomisk fråga, medan valet av arkitekt, i de fall en sådan anlitades, sällan diskuterades. I Indals tingslag, Medelpad, blev tingshusfrågan infekterad då olika socknar förespråkade olika förslag.633 Sommaren 1900 hade tingshusbyggnadsskyldiges ombud beslutat att låta uppföra ett tingshus i byn Liden i enlighet med ritningar och kostnadsförslag som var upprättade av Sundsvallsarkitekten Nathanael Källander. Året därpå drog sig emellertid två av de tre socknarna i tingslaget ur uppgörelsen och lanserade istället en annan arkitekt, Hjelm från Gävle, som de hade tagit kontakt med på sitt håll och vars förslag påstods bli billigare. I sammanhanget påpekade sockenombuden att Källanders tingshus var onödigt stort och “för mycket utsiradt.”634 När ärendet till slut hamnade på Kungl. Befallningshavandes bord fastställdes likväl att Källanders ritningar var de som skulle sättas i verket. Ritningarna hade 632 LL,TOSD, Handlingar rörande fastigheten FI:1Komitébetänkande i frågan om uppförande i Malmö af tingshusbyggnad för Oxie och Skytts härad. Till Oxie och Skytts härads tingshusbyggnadsskyldige invånare, s. 4. 633 Se redogörelse av hela ärendet i Landsarkivet i Härnösand (LH),Härnösands Landskanslis handlingar, Kunglig Majt. Befallningshavandes utslag 24 maj 1902. 634 LH, Kunglig Majt. Befallningshavandes utslag 24 maj 1902.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=