t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 332 På många håll i landet var motivet till nybyggnaden en sammanslagning av flera tingslag, och den stora frågan som debatterades i planeringsskedet var tingsplatsen. Fortfarande gällde att alla invånare skulle ha ungefär lika långt till tingshuset, eller i annat fall ha ytterligare ärenden till platsen vilka motiverade den nya placeringen. Platsen skulle på alla sätt vara lämplig, och i den frågan kom andra aspekter än de rent geografiska att spela roll. I exempelvis Ljungby, tingsplats för Sunnerbo härad, Småland, var det formellt sett de otillräckliga arkivutrymmena som låg bakom uppförandet av ett nytt tingshus.630Av protokollen framgår dock att det fanns fler motiv till varför man valde att bygga nytt, och på en ny plats.Dels ägde inte tingshusbyggnadsskyldige den gamla tingshustomten, som tillhörde det intilliggande gästgiveriet, dels saknades övernattningsmöjligheter för nämndemännen, väntrum för vittnen och dessutom tillräckliga stall och vedupplag.Men dessutom tvingades besökaren till tingshuset passera en belamrad gårdsplan och en stinkande svinstia för att nå entrén.Att detta faktiskt kommenterades antyder att det nu fanns föreställningar om hur tingsplatsen skulle se ut, som inte överensstämde med den jordbruksvardag som präglade tidigare tingsplatser. Häradsborna i Sunnerbo valde också till slut att flytta tingsplatsen från den gamla landsvägen och gästgiveriet till en tomt vid Storgatan i köpingen. Flytten gick knappt en kilometer men det nya läget och den nya adressen gav associationer till en stadsmässighet som Gamla torg, där det tidigare tingshuset låg, inte kunde erbjuda. I Skåne tvistade sockenombuden i Oxie och Skytts härader om tingsplatsen under flera års tid och när beslutet att stanna på den gamla platsen i Klörup väl var fattat, fastställde Kungl.Majt att den nya tingsplatsen skulle vara Malmö.631 Därefter tvistade man om tingshusets beskaffenhet och tomt.Valet stod mellan ett litet hus på en (i förhållande till stadens centrum) perifer tomt, eller ett stort hus på en mer centralt belägen tomt. Den förstnämnda tomten låg i ett område som“ännu icke 630 Juristen PO Marke sammanställde och förtecknade tingshusbyggnadsskyldiges arkiv under sin tid som lagman i Ljungby tingsrätt under 1980- och 1990-talen. Materialet användes senare av bebyggelseantikvarienAnette Peterson i ett studentarbete på Bebyggelseantikvariskt program och resulterade i uppsatsen Peterson, Anette, Rättan tingsstad i Sunnerbo härad, Göteborgs universitet Avdelningen för kulturvård, 2002. 631 LL, Tingshusbyggnadsskyldige för Oxie och Skytts häraders domsaga (TOSD), Handlingar rörande fastigheten FI:1,Komitébetänkande i frågan om uppförande i Malmö af tingshusbyggnad för Oxie och Skytts härad. Till Oxie och Skytts härads tingshusbyggnadsskyldige invånare.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=