rummet och r ä t te n 33 konduktören och överintendenten och då står också antecknat när ritningarna är avsända till Kungl. Maj:t och/eller till det aktuella landskontoret. Lika ofta är de inte alls signerade, och ibland inte heller daterade och i de fallen kan korrespondenser i ärendet göra det möjligt att gissa sig till ett årtal. När sådana också saknas har jag istället vänt mig till häradsarkiven för att via tingsprotokollen ta reda på när byggandet av ett nytt tingshus diskuterades, och därigenom förstå när ritningen tillkom och huruvida huset någonsin uppfördes. I överintendentsämbetets arkiv finns också ett antal förslagsritningar som skickades från landskontoren eller häraderna till ämbetet för granskning. Ämbetet var visserligen en remissinstans som agerade på uppdrag av Kungl. Maj:t, men källmaterialet tyder på att skrivelserna från häraderna ofta skickades via Kunglig Befallningshavande direkt till överintendentsämbetet, somsedanskickade det vidare till Kungl.Maj:t för godkännande. De är inte signerade och det framgår sällan av skrivelserna vem som har upprättat dem. Oftast har de formen av separata ritningar men i vissa fall har enkla skisser istället utförts direkt i brevet, och de finns då inte arkiverade i ritningssamlingen. Jag har inte funnit några mönsterritningar från tiden kring 1800, vilket kan tyckas förvånande; det tillkom trots allt många sinsemellan likartade tingshusritningar under perioden.Att flera tingslag i samma län valde att utgå från samma ritning förekom visserligen men det tycks inte ha varit vanligt.56 Det var snarare så att många tingslag i ett och samma län korresponderade med överintendentsämbetet om tingshusen, vilket tyder på att Kunglig Befallningshavande hade stort inflytande över processen.De regionala skillnaderna är tydliga; det förekommer endast ett fåtal ärenden från landskapen norr om Stockholm och inga alls från dem norr om Dalarna. Därutöver saknas ritningar av tingshus i Värmland, Närke och Örebro. Det finns däremot sju ritningar från tiden kring sekelskiftet 1800 som var ämnade för tingshus i nuvarande Finland, men dem har jag valt att inte studera dem närmare. I häradsrätternas och kronofogdarnas arkiv på landsarkiven förekommer också handlingar och enstaka ritningar. Beträffande tingshusbyggnadsskyldiges egna bygghandlingar har jag, förutom djupstudierna av 56 Småländska Konga och Uppvidinge härader uppfördes efter samma ritning vilken togs fram av överintendentsämbetet 1777. EnligtWerdenfels, Åke, ‘På rättan tingstad’, Blekingeboken.,2007, s.22-26, 2008, valde emellertid Listers härad, Blekinge, att använda en av ritningarna som hade tagits fram vid överintendentsämbetet för Bräknes härad i samma län.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=