rummet och r ä t te n 329 digheten eftersom de inte förfogade över i mantal satta hemman. 1884 fastställdes att alla de inom tingslaget som betalade kommunalskatt också skulle bidra till tingshuset.620 Skatten beräknades med utgångspunkt i det så kallade fyrktalet som under tidsperioden1862-1909 tilldelades alla skattskyldiga på landet och baserades på inkomst och fast egendom.621 Intressant är att även juridiska personer därmed kom att bidra till uppförandet av tingshuset.När systemet med fyrktal avskaffades kom tingshusbyggnadsskyldigheten att räknas ut på samma sätt som kommunalskatten, och under första hälften av 1900-talet tillkom en mängd direktiv som reglerade hur denna skatt skulle utdebiteras och redovisas. Förutom att lagen som reglerade tingshusbyggnadsskyldigheten ändrades, inträffade andra händelser som påverkade de tingshusbyggnadsskyldiges antal och sammansättning. Under 1900-talets två första decennier slogs fler härader och tingslag samman än någonsin hade gjorts tidigare och flera svenska städer som tidigare hade haft rådhusrätt kom istället att lyda under häradsrätter.Tingslagen blev på så vis både större och färre och de flesta domsagor kom med tiden att bestå av ett enda tingslag. Ett exempel som visar hur de tingshusbyggnadsskyldiges villkor förändrades, är de skaraborgska häraderna Kinne, Kålland och Kinnefjärding som i början av1800-talet utgjorde en domsaga, men tre separata tingslag vars respektive invånare bekostade var sitt tingshus. Befolkningen i de olika häraderna uppgick till omkring 7000 respektive 9.500 och5.000 personer, varav uppskattningsvis 8-10% utgjorde tingshusbyggnadsskyldiga.623 När häraderna hade slagits ihop 1904var antalet invånare drygt 31.000varav också en långt större andel ingick bland de tingshusbyggnadsskyldige.624 Sammantaget kom förändringarna att betyda att en betydligt större grupp av människor, både 620 Lag ang. skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse d. 26.9.1884. Skatten beräknades “för fastighet efter hela samt för andra beskattningsföremål efter en fjärdedel av derå belöpande fyrktal”. 1909 jämställdes skyldigheten slutligen med övrig kommunalskatt (SFS 1909:55). 621 Fyrktalet användes för att beräkna den kommunala skatten och den kommunala rösträtten som proportionerades efter skatten. 622 Lag ang. skyldigheten att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll av tingshus och häradsfängelse 26.6.1884, samt lag 26.4.1909, SFS 1909:55. Se även SFS 1947:153, Lag om tingshusbyggnadsskyldighet i vissa fall, 18 april 1947, Kungliga förordningarna 31 december 1945, 5 juni 1953 och 9 april 1954 om utdebitering av tingshusmedel. 623 Forsell, s. 67-69. 624 Sveriges officiella statistik, Rättsväsen,Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet åren 1913 och 1914, Kungliga Statistiska centralbyrån, Stockholm1919.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=