t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 326 kontrasignerat F. von D (Fritz von Dardel då Överintendent), visade att byggnaden var tänkt att uppföras i suterräng, med huvudfasaden mot “fältet” som arkitekten kallade slänten framför huset.614 Huruvida Hawerman hade besökt platsen eller fått den beskriven för sig framgår inte, men det är tydligt att de lokala förhållandena var kända.“Högre mark på gårdssidan hvarför här föreslås en isoleringskulvert för fukts afhåll”, kommenterade han, och ritade in en stenkista på utsidan av grundmuren för att avleda vattnet.615 Ett liknande exempel som visar att platsen hade blivit en angelägenhet för överintendentsämbetet, är Frosta härads nya tingshus i Hörby som arkitekten Salomon Sörenson fick i uppdrag att rita i början av 1880-talet. Även detta hus var tänkt att uppföras i suterräng med huvudentré mot den öppna platsen och järnvägen i norr, och en sekundär entré till häktet och vaktmästarbostaden från trädgårdssidan i söder. Ritningen var uppenbarligen utformad med platsen som utgångspunkt, på den slutgiltiga versionen som är kontrasignerad av överintendentsämbetets arkitekt Aron Johansson1884,markerade arkitekten såväl väderstreck som skillnaderna i marknivå. Ett sista exempel på ett ritnings- och granskningsmål som visade att hänsyn nu togs till platsen, gällde Gudhems härads tingshus, Skaraborgs län. På uppdrag av tingshusbyggnadsskyldige hade arkitekten Emil Langlet, som tidigare varit knuten till överintendentsämbetet, ritat ett nytt hus som skulle uppföras snett emot stationen i det nybildade järnvägssamhället Stenstorp, mitt emellan Skövde och Falköping. Under 1881och1882korresponderade Langlet med tingshusbyggnadsskyldige och med överintendentsämbetet angående gestaltningsfrågorna och i december 1882 skickade han de färdiga ritningarna till häradet; plan-, fasad-, grund- och fyra sektionsritningar. Intressant med brevväxlingen är att överintendentsämbetets arkitekt, A.T. Gellerstedt, förste intendent och chef för tekniska avdelningen, sedermera överintendent, lade sig i tingshusets placering på tomten. Antingen, skrev Gellerstedt, borde byggnaden dras tillbaka “så mycket som å generalplanen blifvit medelst blyertslinier föreslaget”, det vill säga så att en platsbildning skapades framför huset, eller, om hotellets ut614 RA, ÖA, Ritningar över profana byggnader i Sverige, Hässleholm, tingshus, Utkast till gemensamt Tingshus och Sparbankslokal vid Hessleholm, Christianstads län, 23 aug 1864, undertecknad F von D, och J Hawerman. 615 RA,ÖA,Ritningar över profana byggnader i Sverige,Utkast till gemensamtTingshus etc.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=