t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 324 I förhållande till sina europeiska och amerikanska motsvarigheter framstår de svenska tingshusen som säregna.Visserligen var de vid den här tiden lika brokiga till stildräkt och materialval, men vad beträffar rumsordningen och salens plats och utformning bildar de en grupp för sig. Svenska arkitekter tillämpade huvudsakligen salsplanen som grundform ända fram till andra världskriget. I Europa och USA förekom den inte alls, vare sig i slutet av 1800-talet eller förr, eller senare. Dessutom upptog svenska tingssalar ofta så mycket som en tredjedel av byggnadens totala yta och en lika stor andel av dess rymd. I övriga länder var salarna påtagligt mindre och istället framträdde trapphuset som byggnadens centrum, i synnerhet i de större domstolarna.Två svenska arkitekter tog fram ritningar som tydligt anknöt till den europeiska traditionen med en central trapp- eller vänthall;August Lindvalls förslag till tingshus för Färs och Frosta härader, och FAWahlströms förslag till tingshus för Dimbo tingslag 1908. Det kan konstateras att svenska tingshus rymde ett mindre antal rum än exempelvis de tyska Amtsgerichthause gjorde vid tiden, men det innebar inte automatiskt att de tyska planerna visade större djup än de svenska, tvärtom. De svenska förstugorna, eller väntsalar som de oftare kallades vid den här tiden, utgjorde inga noder lika de tyska trapphusen. Från väntsalen innanför huvudentrén nådde besökaren salen och ytterligare en eller två hallar, vilka i sin tur ledde vidare till fler rum varav några av dessa ledde vidare till de innersta rummen, oftast arkiv och domarens rum. De tyska strukturerna hade i princip bara trapphuset, och rummen som kunde nås från detta. Även de engelska county courts och de franska, påtagligt större courts d’appellation hade en liknande organisation, även om de uppvisade något större djup. Från perioden 1840 och fram till överintendentsämbetets ombildning till byggnadsstyrelsen1917, förekommer få tingshusärenden i överintendentsämbetets diarier.610 Som jag redan har resonerat kring var skälet troligen att det totala antalet granskningsärenden växte under seklets gång, i synnerhet kyrkoärendena. Dessutom underställdes flera nya byggnadstyper granskning såsom lasarett, läroverk och kuranstalter.611 610 Baserat på ritningsarkiven och diarierna. Enstaka tingshus- och häktesgranskningar förekommer i överintendentsämbetets liggare över ritnings- och granskningsmål, RA,ÖA,DIII:1(1874-1895, delat i tre böcker) och DIII:4,Huvudarkivet,1905-1911. 611 Swedlund & Ehrensvärd, s. 40. Överintendentsämbetet om tingshusen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=