rummet och r ä t te n 319 funktionen, utan höll sina förhandlingar i andra lokaler som bedömdes som lämpliga och vars karaktär och huvudsakliga funktion varierade från en ort till en annan. Innan tvister drogs inför domstol passerade de en så kallad juge de paix, fredsdomare, som hade till uppgift att förlika parterna. Första instansens mål kunde överklagas till så kallade Cours d’appel, som företrädesvis var placerade i städer. Cours d’Assise handlade grova brott som aldrig passerade viaTribunal de simple police, och högsta instans utgjorde Cour de Cassation. I slutet av1800-talet uppfördes få nya domstolsbyggnader i Frankrike och efter 1910 hade byggandet i stort sett upphört, för att återupptas först efter genomförandet av en omfattande judiciell reform1958.596 Det stora antalet domstolar höll sina förhandlingar i byggnader som härrörde från1700-talets slut och1800-talets första hälft, och var uppförda i två till tre våningar med en utpräglad nyantik fasadgestaltning och rumsdisposition. I La justice en ses temples. Regards sur l’architecture judiciaire en France beskriver rätts- och konsthistorikerna Robert Jacob och Nadine Marchal - Jacob perioden 1760-1960 som den judiciella arkitekturens klassiska epok.597 Det berodde inte bara på att arkitekturen präglades av antikens ideal utan också på att det fortfarande är byggnaderna från denna tid som ligger till grund för människors uppfattning om hur en domstol ser ut – de utgör sinnebilden för domstolen. Att nyantiken fortsatte att dominera de franska domstolsbyggnaderna under hela 1800-talet och ända in på 1900-talet, trots genomslaget av exempelvis nygotiken i kyrkor och stadshus på 1830- och 1840-talen, hade att göra med utbildningsinstitutionen École des Beaux Arts ståndpunkt i frågan.Ansvaret för domstolslokalerna, liksom för alla publika byggnader, hade le Conseil des bâtiments civils som verkade på uppdrag av Inrikesdepartementet men var starkt knutet till École des Beaux Arts. Detta råd uttryckte den tydliga ståndpunkten att domstolsbyggnader skulle ges en klassicerande stildräkt. Det var den lämpliga utformningen. Den yttersta anledningen var länken till tempelarkitekturen som skulle göra det profana rättsgångsrummet heligt.598 Ännu tydligare än i de tyska byggnaderna utgjorde den stora vänthallen, la salle des pas perdus, centrum i de franska palais de justice.599 596 Jacob & Marchal-Jacob, s. 61. 597 Jacob & Marchal-Jacob, s. 59. 598 Szambien,Werner,‘Le langage des Palais de Justice’, La justice en ses temples. Regards sur l’architecture judiciaire en France, s. 76. 599 La salle des pas perdus: de förlorade stegens sal, ett rum att vanka av och an i.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=