t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 318 tektur är bland andra tingshusen i Århus (1906) och Ferritslev (1909), ritade av arkitekterna Knud A. Ludvigsen och Jul. Hansen respektive V. Nyebølle.592 I det förstnämnda av husen skulle förutom byretten inrymmas flera av de häraders domstolar som var belägna kring staden, och därtill krävdes ett stort häkte med sammanlagt 52 enkelceller och åtta gemensamhetsceller samt fyra rättssalar, och lokaler för polisen mm. Detta var med andra ord ett osedvanligt stort tingshus, byggt i tre fulla våningar med inredd källare och vind. Det andra exemplet, tingshuset i Ferritslev var mycket mindre, uppfört i en våning och inredd vind och med en påtagligt kyrkolik utformning.593 Huskroppen hade formen av ett långhus och huvudentrén markerades av ett torn med medeltida prägel. Förhandlingssalen placerades som en korsarm mitt över ’långhuset’, med stora fönster som vette ut mot gatan. Eftersom inga planritningar behandlas i litteraturen kan jag inte dra säkra slutsatser rörande rumsordningen i 1800-talets danska domstolsbyggnader. Beskrivningarna och fotografierna tyder emellertid på att salarna inte var placerade som de svenska mitt i byggnaden, med en del av rummet utskjutande från huskroppen.594 Istället förefaller de, i rumsstrukturen, ha varit placerade såsom de tyska salarna på andra våning med fönster i den ena långsidan, eller i både kortsidan och långsidan. Jämfört med de svenska salarna var de också påtagligt mindre till ytan, och hade lägre takhöjd. I Frankrike och England behandlades brott- och civilmål i regel i olika domstolar som emellertid kunde vara inrymda i samma byggnad.595 I Frankrike utgjorde Cour d’arrondissement, för tvister, och Tribunal de simple police, för smärre brott, första instansen i rättsväsendet (motsvarande nutida Cour d’instance och Cour de grande instance). Ett arrondissement bestod liksom häradet av flera kommuner, men som jag uppfattar det var jurisdiktionens geografiska utsträckning och befolkningsunderlag likväl mindre än den generellt var för en häradsrätt.Rätten sammanträdde inte i en byggnad som var uppförd för domstols592 Garde, s. 125. 593 Garde, s. 151. 594 Fotografier och beskrivningar av salarna i Haslevs, Sønderborgs,Hernings, Korsørs tingshus’ salar (Garde). 595 Jacob, Robert & Nadine Marchal-Jacob, « Jalons pour une histoire de l’architecture judiciaire », La justice en ses temples. Regards sur l’architecture judiciaire en France Association française pour l’histoire de la justice, preface de Robert Badinter, Editions Errance Paris, Editions Brissaud Poitiers, 1992.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=