t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 316 grupperades istället kring trapphuset eller –husen och kring de långa korridorsystem som präglade även de minsta tingshusen. Dessa allmänna utrymmen var i praktiken vänthallar, men i byggnaderna som rymde Amtsgericht tyder dimensionerna och utrymmenas plats i rumsordningen på att de snarare var utformade som kommunikationsytor. Jämfört med svenska förhållanden upptog också salen eller salarna en påtagligt mindre del av byggnadens totala yta, medan kansliet bredde ut sina lokaler – en företeelse som jag skall återkomma till i kapitlet som handlar om det svenska 1950-talet. Att de allmänna ytorna framstår som trånga i Amtsgerichts-byggnaderna är intressant med tanke på den nya domstolsförfattning som antogs i Tyskland 1877 och förnyades 1924.587 Enligt Wasmuth kom det sena 1800-talets tingshus att präglas av den betoning av offentlighet och muntlighet vid domstolarna, som nyordningen medförde. Det skall ha kommit till uttryck vid valet av tomt, det vill säga domstolens läge, och vid gestaltningen och distributionen av rummen. Som exempel nämner han att huvudingången skulle göras lättillgänglig, sidoingångar till salen anordnas av säkerhetsskäl men också att entréhall, trappor, förrum och korridorer skulle göras tillräckligt breda.Att döma av planerna hade idéerna inte slagit igenom i dessa byggnader på 1880-talet, men däremot i 1920-talets tingshus. Som jag nämnde inledningsvis var däremot de större domstolarna, Land- och Oberlandgerichts byggnader, utformade med mycket stora, publika trapphus. De förefaller emellertid helt ha saknat sittplatser och kan knappast jämföras med de vestibuler som samtidigt byggdes i de svenska tingshusen vid tiden, med sittbänkar utefter väggar och i fönsternischer. Salarna var visserligen i princip ordnade såsom de svenska, rektangulära till formen och med rätten vid den ena kortsidan och åhörarna vid den andra, men vanligtvis var de mindre, även i absolut mening, och åhörarnas andel var också påtagligt mindre jämfört med våra förhållanden. Istället var parternas anvisade plats, den mellan domarbordet och åhörarskranket, avsevärt större och kunde i vissa fall uppta hälften av rummets yta.588 587 En ny domstolsförfattningslagstiftning antogs 1877 och trädde i kraft 1879, se Klasen. 588 Jag hänvisar till de exempel som återfinns i tidigare nämnda Handbuch der Architektur, Klasen samtWasmuth.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=