rummet och r ä t te n 315 trala hallen.Ytterligare exempel är domstolsbyggnaden i Berlin-Mitte, ritat av Paul Thoemer, Rudolf Mönnich och Otto Schmalz och uppfört 1896-1905, också den med en väldig trapphall i nybarock med tydlig jugendprägel.583 Ett mer anspråkslöst tingshus är det som uppfördes för Amtsgericht i den lilla staden Balve, och som hänvisas till i två handböcker från tiden, Gebäude für Justizzwecke:Handbuch für Baubehörden etc (1890) ochHandbuch der Architektur. Gebäude fürVerwaltung etc (1887).584 Tingshuset i Balve var en kompakt och högrest liten byggnad i enkel tegelgotik, uppförd i två våningar med inredd vind och källare. Skillnaden mellan denna domstolsbyggnad och justitiepalatsen i de stora städerna är anmärkningsvärt större än den mellan de svenska häradsrätternas tingshus, och de byggnader som de tre hovrätterna i Stockholm, Jönköping och Kristianstad (från och med 1917, Malmö) huserade i vid samma tid. Amtsgericht varierade dock i storlek beroende på antalet verksamma domare,med andra ord fanns också mycket stora domstolar.585 De minsta tingshusen var något mindre än de svenska, medan de största var påtagligt större än de svenska byggnaderna. Beträffande funktionerna i en medelstor Amtsgericht kan de beskrivas utifrån fyra olika verksamheter: förhandlingssalen, kansliet, häktet och bostaden.586 Häktet och en liten ämbetsmannabostad låg i källarvåningen, på första våning låg kansliutrymmen och på andra våning förhandlingssalen samt överläggningsrum, flera rum för domaren eller domarna, ett eller flera rum för skrivare, parter och ibland vittnen. Det tycks emellertid inte ha funnits större bostadsvåningar avsedda för domare eller högre tjänstemän.Till häktet, som inrymde både gemensamhetshäkte och separata celler, hörde alltid en rastgård som också fanns markerad på arkitektritningarna. Särskilda kanslier för fastighetsärenden förefaller ha varit vanliga i de större domstolsbyggnaderna och då fanns även en särskild fastighetsdomare. En viktig skillnad jämfört med svenska tingshus var att salen, oavsett instans, inte bildade den tyska domstolsbyggnadens centrum.Rummen 583 Klemmer,Wassermann &Wessel s. 97. 584 Klasen, s. 1649, Bluntschli. 585 Det fanns Amtsgericht 1Stufe (första nivån), Amtsgericht 2Stufe (andra nivån) etc. Första nivån var minst och hade bara en domare, andra nivån hade två domare, tredje nivån hade tre till fyra domare och fjärde nivån fem eller fler. Sitzungssaal des Schöffengerichts – sammanträdessal för rådmansrätten 586 Klasen, s. 1649, Bluntschli, s. 170, samtWasmuth.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=