t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 314 krav som gör jämförelserna relevanta. Eftersom rättsväsendet var ordnat på olika sätt är det emellertid svårt att hitta precisa motsvarigheter till det svenska tingshuset, såsom det byggdes och användes av häradsrätten. Som jag redogjorde för i inledningen är dessutom litteraturen av olika karaktär, vilket också försvårar jämförelser, till exempel saknar jag litteratur om de franska, lägsta instansens domstolslokaler, och jag har bara funnit ett fåtal planritningar över danska tingshus. Beträffande domstolsorganisationen gällde för Tyskland, Frankrike och England, då som idag, att målets svårighetsgrad avgjorde vilken domstol som först skulle behandla det.Grova brottmål passerade till exempel aldrig de lägsta instanserna utan hamnade direkt hos tyska Landgericht, franska Cour d’assise och engelska Crown Court. Jämfört med tyska förhållanden hade den svenska häradsrätten sin ungefärliga motsvarighet i Amtsgericht, som utgjorde och fortfarande utgör, det tyska rättssystemets första instans. KejsardömetTyskland var vid den här tiden en förbundsstat men de suveräna staterna delade samma domstolsorganisation och i stort sett samma lagar.Andra instansen i organisationen var Landgericht, därefter kom Oberlandgericht och slutligen Reichgericht som var högsta instans. Generellt kan sägas om de olika domstolsbyggnadernas formspråk och principer för rumsorganisation att skillnaderna i första hand tycks ha handlat om skala; de högre instansernas byggnader hyste fler funktioner vilket skapade mer komplexa strukturer med större djup.Därutöver framstod dessa byggnader till sin yttre gestaltning som mer imposanta och iögonfallande, och till sin inre mer påkostade. En annan skillnad, som jag strax skall återkomma till var att trapphallen betonades mer i de större domstolsbyggnaderna. Liksom i Sverige följde byggnadernas konstruktion och formspråk rådande arkitekturideal.De var uppförda av sten med en stildräkt som varierade mellan, och blandade olika nystilar.Under 1800-talets sista hälft tillämpades mestadels nygotik,-romanik och –renässans, efter hand uppträdde nybarocken och så småningom och i mer begränsad utsträckning jugend.582 Bland de mest framträdande byggnadsverken från tiden kan nämnas justitiepalatsen i Frankfurt am Mein, ritat av arkitekten Karl Friedrich Endell och uppfört 1884-1889 i utpräglad nyrenässansdräkt, och det iMünchen, ritat av arkitekten Friedrich vonThiersch,och uppfört 1891-1897i nybarock med en väldig glaskupol över den stora cen582 Klemmer,Wassermann &Wessel, .s. 34, Klasen, s. 1649.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=