t i ng shu s tar f orm kring sekelskiftet 19 0 0 312 Svenska arkitekter som for utomlands i slutet av 1800-talet åkte fortfarande i första hand till Italien, Frankrike ochTyskland, några av dem till USA.578 De som senare kom att rita tingshus gjorde också sina resor: Emil Langlet hade studerat i Paris och Folke Zettervall i Köpenhamn, August Lindvall hade både studerat och praktiserat på arkitektkontor i Berlin liksom Frans Wallberg som dessutom hade gjort resor i Österrike, IG Clason hade gjort en lång turné och varit så långt söderut som Spanien, Hans Hedlund ochTeodor Dahl hade vistats i både USA och Europa och Carl Westman hade också arbetat flera år i USA – för att ge några exempel.579 Vid den här tiden började det också framstå som angeläget att orientera sig i den samtida västeuropeiska, och sedan en tid tillbaka även den nordamerikanska arkitekturens utveckling, samtidigt förespråkades fortfarande studier av de klassiska mästerverken.580 Som Britt-Inger Johansson förväntades den unge arkitekten “teckna sig ett arbetsunderlag som kunde komma honom till nytta i framtiden.”581 Tyska och franska hand- och mönsterböcker kom också till Sverige, liksom tidskrifter som följde nybyggnationerna och arkitekturdebatten i andra delar av Europa. Frågan är om de europeiska domstolsbyggnaderna fungerade som förlagor till våra tingshus? Eftersom det inte ligger inom ramen för mitt arbete att göra en grundlig studie av europeiskt domstolsbyggande kan jag inte med säkerhet avfärda den idén, men jag vill likväl göra ett försök att med hjälp av litteraturen ställa tidens svenska tingshus bredvid den tyska, danska, franska, amerikanska och engelska traditionen, och undersöka några framträdande likheter och skillnader.Kanske kan själva frågan om förlagor uppfattas som uttryck för ett snävt synsätt, som om arkitekterna bara tittade på tingshus när de skulle rita tingshus. Det stämmer förvisso inte, men den särskilda funktionen ställde särskilda 578 Johansson, Britt-Inger, .Arkitekter och studieresor på 1880-talet.’, Valör, 1993:3, s. 28-40, 1993. 579 Mårtelius, Johan, Göra arkitekturen historisk: om1800-talets arkitekturtänkande och I G Clasons Nordiska museum,Arkitekturmuseet, Diss. Stockholm:Tekn. högsk.,Stockholm, 1987,Arkitekturmuseets arkitektregister www.arkitekturmuseet.se, Nordisk Familjebok, Uggleutgåvan (se respektive arkitekt) 580 Britt-Inger Johansson skriver i sin uppsats att det rådde delade meningar vid Kungl. Konstakademien gällande unga arkitekters behov att studera den samtida arkitekturen. 581 Johansson, Britt-Inger, s. 31. Europeiska motsvarigheter till svenska tingshus
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=