rummet och r ä t te n 309 dium var så stort att det upptog halva salen. Det innebar att en smal dörr på var sida fick plats mellan skranket och ytterväggen, den ena ledde från länsmannens rum och den andra från häradshövdingens. För Oxie och Skytts häraders hus valdeTheodorWåhlin att förlägga smala korridorer på var sida om salen, med dörrar som öppnade sig mot podiet. Carl Westman ritade ungefär samma lösning för Jönåkers, Rönö och Hölebo häraders tingshus i Nyköping (1909-11) men avslutade dessutom korridorerna med tornkrönta trapphus som ledde till husets andra våning. När det kom till ritningarnas detaljeringsgrad och framställningen av parternas placering och utrymme, skilde sig förslagen också från varandra, inte över tid och inte i princip, men sinsemellan och i enskilda delar. I många fall angav arkitekten en uppenbart schematisk inredning som i fallet med Folke Zettervalls tingshus för Folkare härad 1903 där podiets utformning och kaminernas placering ritades in,men all annan fast inredning och möblering utlämnades. I August Lindvalls ritning för Färs härad1903, tycktes den föreslagna inredningen inte ha varit avsedd att förverkligas.Ritningen visade en märklig möblering av rättens utrymme med två kvadratiska bord vid domarbordets sidor och åtta nämndemannastolar utefter salens väggar. I andra förslag presenterades emellertid detaljrika inredningar som i Lars Kellmans för Hallsbergs tingslag 1907, där förhandlingens alla aktörer gavs särskilda bord och podiets olika nivåindelningar märktes ut på ritningen. I merparten förslag var domarens och nämndens platser utmärkta, om än i skissartad form och sällan benämnda. Deras placering var tämligen likartad i alla ritningar; domaren i rummets mittaxel och nämndemännen vid hans sidor, antingen på stolar eller på väggfasta bänkar. Jämför man de förslag där också parternas plats fanns utritade, skilde de sig dock från varandra i det avseendet att borden stod på olika ställen i salen, ibland invid skranket, ibland invid åhörarbänkarna, ibland mitt emellan vid salens långsidor.Därvidlag tycks inte ha funnits en självklar lösning. Att detaljeringsgraden skilde sig från en ritning till en annan kan ha haft att göra med beställarens specifikationer, men eftersom dokumenterade sådana ofta saknas är det svårt att säga säkert.Avsaknaden av en given ordning var troligen en orsak. Domarens och nämndens förhållande till varandra och till övriga aktörer vid förhandlingen var etablerat och i det fallet fanns en möbleringstradition att följa, om än oartikulerad.Att placeringen av parternas bord varierade berodde på att det saknades ett inarbetat förfarande att luta sig mot eftersom vare sig
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=