b i l d 58 291 sina rum direkt till salen utan att passera allmänhetens utrymmen. I den meningen valde han en kompromiss mellan Asplunds korridorlösa plan och den gängse förstorade salsplanen med sina passager och korridorer. Ritningar Olinska stiftelsen, kopior, NMA, DPA, Sundsvalls tingsrätt. (1780), Småland, är exempel på ytterligare ett sätt att disponera rummen. I denna byggnad gavs salen gavs en ny riktning i byggnaden på så vis att den roterades 90 grader och tilläts skjuta ut från den rektangulära huskroppen. Rättens plats hamnade därmed konsekvent i linje med husets och salens huvudingång. Det var denna sistnämnda ordning som tillämpades av merparten arkitekter under perioden från slutet av 1890-talet och fram till tiden kring andra världskriget. Förutom i Lenhovda var det i ritningarna av tingshusen i Stenstorp (Emil Langlet 1882), Köping (bröderna Kumlien 1883) och Hörby (Salomon Sörensen1885), som den utskjutande tingssalen dök upp första gången, och från tiden kring sekelskiftet 1900 är det svårt att hitta exempel på andra lösningar. Arkitekterna gav med
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=