reställdes och det som blev. På så vis att jag redan från början tyckte mig kunna se skillnader kan texternas ordning i viss mån betraktas lika mycket som ett resultat som ett analytiskt instrument. Å andra sidan, vilket jag också har visat, överensstämmer inte Lefèbvres beskrivning med den uppdelning jag har valt att göra.Vidare utgår jag från syntaxanalysens förhållningssätt för att diskutera rumslig organisation och tillgänglighet, även om jag bara kommer att referera till delar av deras begreppsapparat, i första hand djup och integration. I förlängningen av diskussionen om rumsdisposition tjänar också de av Kärrholm formulerade idéerna om territorialitet till att belysa användningens villkor och konsekvenser. Även om tingshus är tämligen outforskade har byggnaderna ända sedan 1800-talet varit föremål för flera kartläggningar, utförda vid olika tillfällen, med olika syften och av olika intressenter. Från början handlade de om att granska rättsväsendets lokaler men så småningom sattes också den kulturhistoriska aspekten i fokus. Den första rikstäckande kartläggningen av tingshusen skedde i samband med den så kallade Nya Lagberedningens arbete. Beredningen tillsattes 1875 och hade till uppdrag att undersöka rättegångsväsendets ombildning. I det ingick att granska tingshusbyggnadsskyldigheten, dels på vilket sätt skattebördan fördelades, dels den större frågan om ett förstatligande av lokalansvaret.44 I syfte att beräkna kostnaderna för lokalhållningen sammanställdes en tabell över “tingslag, hvilka äro försedda med egna tingshus, upplysningar om tingshusens beskaffenhet mm.”45 Tabellen angav huruvida tingshuset användes till andra verksamheter än som domstolslokal och inte minst deras lämplighet såsom tingshus. 1926gjordes en ny kartläggning i anslutning till nästa omfattande utredning om ombildningen av rättegångsväsendet.46 Syftet var att komrummet och r ä t te n 29 44 Nya lagberedningen, Nya lagberedningens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning., Norstedt, Stockholm, 1884, (NLBa). 45 Nya lagberedningen, Nya lagberedningens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning. d. 4, Bihang, Norstedt, Stockholm, 1884, (NLBb). 46 sou 1928:19, Processkommissionens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning, samt sou 1928:20, Betänkande angående ordnande av vissa ekonomiska Kartläggningar Material, forskningsläge och litteratur
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=